Den frågan ställs i en ny forskningsartikel, där författarna går igenom 35 upprop som undertecknats på engelska mellan 1994-2009.

Det visar sig att något fler av uppropen syftar till att stärka snarare än minska friheten i samhället. De upprop som undertecknats för att öka friheten har dessutom fått betydligt fler signaturer.

Slutsligen tycks det finnas ett ideologiskt motiv för underskrifterna. De ekonomer som undertecknar flera upprop tenderar att huvudsakligen eller enbart rikta sig på att öka alternativt minska ekonomisk frihet.

Det är ovanligt att upprop som undertecknats av samma person drar åt olika håll.

Läs mer här.

Deltagarna uppmanades att dela med sig av intressanta boktips, inom allt från historia till politik och fiktion. Listan på de böcker som rekommenderades finns nedan.

Ett enkelt exempel på detta är hur borgmästaren i stadsdelen Shibuya, Tokyo, finansierar offentliga toaletter.

Istället för att avgiftsfinansiera toaletterna letar man i Shibuya efter företag som vill sponsra dem. Företagen tar då också på sig ansvaret att hålla toaletterna rena.

Incitamenten är starka -- för vem vill väl få sitt namn associerad med en skitig toalett?

Inlägget filmades under en fjällvandring med det frihetliga nätverket Kebnekaisegruppen.

www.youtube.com/watch?v=sg1XdmBViXY

Å ena sidan kan vi upphandla vårdtjänster från andra länder, å andra sidan kan landstingen specialisera sig på olika behandlingar.

Det menar Johnny Munkhammar, fri debattör och författare.

Anförandet spelades in för det frihetliga nätverket Kebnekaisegruppen under en fjällvandring.

www.youtube.com/watch?v=w6lQcR6bJO8

I Sverige så har staten länge starkt gynnat LO på olika vis och därmed indirekt Socialdemokraterna.

Är det verkligen rätt, frågar sig samhällsdebattören Fredrik Segerfeldt?

Inlägget filmades under en fjällvandring med det frihetliga nätverket Kebnekaisegruppen.

www.youtube.com/watch?v=2vzRSXzEkHc

Det menar ekonomen Fredrik Bergström, affärsområdeschef vid WSP.

Inlägget filmades under en fjällvandring med det frihetliga nätverket Kebnekaisegruppen.

www.youtube.com/watch?v=tqzoZPCEmS0

Sveriges framtida välstånd skulle växa snabbare om företag slapp krångel med tillståndsprocesser.

Genom att skapa en innovationszon för nya företag kan den svenska ekonomin lyfta. Det menar Svenskt Näringslivs chefekonom Stefan Fölster.

Anförandet spelades in för det frihetliga nätverket Kebnekaisegruppen under en fjällvandring.

www.youtube.com/watch?v=wafBIzXd1SM

Men det betyder inte nödvändigtvis att den offentliga sektorns intäkter är säkrade.

Amerikaner med högre inkomster har nämligen redan börjat anpassa sitt beteende, för att undvika framtida skattehöjningar.

Läs mer här.

En aktuell studie visar att svaret inte nödvändigtvis är ja. Hur strukturfonderna påverkar ekonomin beror på de institutioner som finns i mottagarlandet.

I länder där samhällsinstitutionerna inte fungera väl tenderar strukturfonderna att hämma snarare än stimulera den ekonomiska tillväxten.

Anledningen är att strukturfonderna påverkar hur resurser allokeras i ekonomin.

I de fall när institutionerna är svaga kan inblandningen av fonderna leda till att ekonomin fungerar mindre effektivt än den annars skulle, exempelvis genom att korruptionen ökar.

Läs mer här.

Men det tycks som att planerna på återförening är mera aktuella idag än tidigare. Den sydkoreanska presidenten har nämligen föreslagit införandet av en återföreningsskatt.

Kostnaden för att återförena det rika Sydkorea med Nordkorea, som präglas av fattigdom och hunger, uppskattas bli mycket högt. Enligt låga uppskattningar rör det sig om hundratals miljarder amerikanska dollar, men det kan bli så dyrt som tusen miljarder dollar.

Läs mer här.