En panel av välmeriterade amerikanska ekonomer har nyligen svarat på den senare frågan.

Hela 81 procent av ekonomerna håller med om påståendet, medan bara 5 procent motsätter sig den. Andra faktorer som lyfts fram är att:

- utbudet av kvalificerad arbetskraft inte ökat lika snabbt som efterfrågan (vilket drivit upp priset på kvalificerat arbete)

- institutionella förändringar inom bland annat skatter

-  förändringar i relativlöner som drivits på av internationell handel, där arbetarna i tillverkningsindustrin utsatts för ökat konkurrens från andra länder

Läs mer här

Som bland annat en rapport från Friedrich Ebert Stiftung lyfter fram är minskat stöd för socialdemokratiska partier en trend som är påtaglig över hela Europa.

En genomgång av nio olika länder i Europa – nämligen Sverige, Danmark, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Österrike, Italien och Spanien – visar att fundamentala förändringar i världsekonomin minskar den socialdemokratiska modellens attraktionskraft.

Det socialdemokratiska systemet är helt enkelt inte lika tillämpbar för en globaliserad ekonomi med fokus på kunskapsintensiva tjänster. Därför riskerar ideologin att bli obsolet om den inte förnyas.

Men möjligheten att förnya socialdemokratin finns fortfarande – och utmaningen på vägen dit är intressant också för personer med borgerliga sympatier att begrunda.

Läs den intressanta studien här. 

Majoritetsledaren i den amerikanska senaten, Harry Reid, sa nyligen att miljonärer som skapar arbetstillfällen ”är som enhörningar – omöjliga att finna eller så existerar de inte”.

Svaret tycks ligga i ett gott företagsklimat.

Läs mer i senaste numret av Forskning och Framsteg. 

Enligt vissa studier ökade lönerna och hushållens inkomst bara med ca 15 procent mellan åren 1970-2008 i USA. Samtidigt mer än fördubblades real BNP per capita i landet. Innebär det att nästan alla pengarna gick till de rika?

Riktigt så ser inte verkligheten ut. Förklaringen ligger istället i att amerikanska hushåll under perioden har blivit mindre – eftersom amerikanerna kommit att bo i mindre familjer. Samt att inflationen felaktigt uppskattats.

En mera noggrann studie visar att amerikanernas inkomster, exkluderande de 1 procent rikaste, steg med 80 procent mellan åren 1970-2008. Om de 10 procent rikaste exkluderas steg inkomsten med 60 procent.

Den amerikanska medelklassen och låginkomsttagarna i landet har mycket riktigt tagit del av det ökade välståndet.

Läs mer här.

Utifrån data från perioden 1990-2007 studeras vilka delar av den amerikanska arbetsmarkanden som haft mest ”utsatthet” för konkurrens från Kina.

Skillnaden i utsatthet beror på hur specialiserade olika delar av USA är på olika tillverkningsindustrier, samt hur stor internationell konkurrens dessa industrier möter. Det visar sig mycket riktigt att de delar av USA som utsatts för konkurrens mest har förlorat arbetstillfällen i större utsträckning.

Studien är intressant. Den motsäger inte att handel leder till betydligt större fördelar än nackdelar, eller att handeln med Kina tillåter USA och andra länder att specialisera sig på nya arbeten. Däremot illustrerar den att det kan ta tid för nya jobb att växa fram.

Studien finns här.

Exakt hur dåligt situationen är åskådliggörs i följande graf, där elva olika nedgångar i den amerikanska ekonomin sedan andra världskriget jämförs.

Det är tydligt att krisen inte bara har lett till en ovanligt stor ökning i arbetslösheten, utan att den uppgång som kunde förväntas helt enkelt inte sker.

De massiva stimulansåtgärder, som skapat massiva budgetunderskott och statslån, tycks helt enkelt inte förmått lyfta ekonomin.

Genom att undergräva förtroendet för ekonomins livskraft kan de rentav ha förvärrat problemen även på kort sikt.

Läs mer här.

Ett sätt att minska på utanförskapet är att införa ekonomiska frizoner i utsatta områden, som genom bland annat riktade skattelättnader är tänkta att få fart på jobbskapande.

Hur bör i så fall dessa frizoner, eller nystartszoner som regeringen har benämnt dem, utformas?

Det diskuterar Li Jansson, ekonom vid Svenskt Näringsliv, under ett anförande för Kebnekaisegruppen.

httpv://www.youtube.com/watch?v=qzcLs9Tvdwg

Belöningen för högkvalificerade arbetare har ökat, vilket lett till ökade inkomstskillnader. I samband med detta har nivån av ekonomisk jämlikhet minskat i de flesta industriländer.

En annan anledning är att antal arbetade timmar minskat bland låginkomsttagare, medan den i vissa länder faktiskt ökat bland höginkomsttagare.

Detta diskuteras i en ny rapport från OECD. En grundläggande utmaning för regeringar är, enligt rapporten, att uppmuntra till framväxten av fler jobb för grupper med lägre inkomster.

OECD rapporten finns att läsa här.

The Economist uppmärksammar rapporten här.

Landet lyckas väl med integration, företagande och välfärdsambitioner. Trots att skatterna är mycket lägre än i Sverige.

Hur kommer det sig? Om det talar Nima Sanandaji, som tillsammans med Fredrik Bergström, Stefan Fölster och Robert Gidehag skrivit boken ”Sverige vs Kanada”.

httpv://www.youtube.com/watch?v=kCw7Iv5VkqI