Är det en bra åtgärd?

Den Nobelprisvinnande ekonomen Gary Becker menar att förändringen är för generös.

Ersättningen borde bara utvidgas till nio månader, för att ge arbetslösa incitament att söka jobb med lägre lön när de är arbetslösa under en längre period.

Läs mer här.

I Tyskland visar företagsledarna stark tilltro till den ekonomiska återhämtningen. Innebär det att Europas ekonomier börjar ta fart?

Se mer om utvecklingen i denna video (måste öppnas i Youtube).

www.youtube.com/watch?v=vgxw9ZsiefQ

Den frågan har Kebnekaisegruppen ställt till Christian Sandström, som forskar kring teknologiskiften vid Chalmers. Och svaret är:

”Det finns helt klart en risk att detta kommer ske. 1970-talet brukar normalt betraktas som ett ‘förlorat årtione’ för många västeuropeiska länder. 

Tillväxten hade under efterkrigstidens första decennier ägt rum inom en rad branscher där länderna i väst började tappa sin konkurrenskraft. Textil- och konfektionsindustrin och flera andra branscher flyttade utomlands på grund av låglönekonkurrens.

Samtidigt ägde ett antal teknologiskiften rum som kom att kullkasta större företag och mindre orter – detta gäller exempelvis kassaapparater, räknemaskiner och ståltillverkning. 

70-talet blev därmed ett förlorat årtionde eftersom etablerade branschstrukturer förändrades – den destruktiva delen av Schumpeters begrepp ’skapande förstörelse’ ägde rum under dessa år. De kommande decennierna kom sedan att karakteriseras av tillväxt och skapandet av nya strukturer.

Frågan är om vi står inför liknande strukturella problem under det kommande årtiondet. Visst finns det låglönekonkurrens och visst ser vi en teknisk instabilitet i världen. Men än så länge tycker jag inte att det går att skönja samma typ av problem som präglade 70-talet.

Vi befinner oss i en ovanligt djup lågkonjunktur som en följd av den kreditexpansion som ägt rum under 2000-talet. De länder som fortsätter på inslagen kurs och fortsätter att försätta sig i skuld kan därför riskera att hamna i stora problem framöver, inte minst när den ändrade demografin resulterar i ytterligare tryck uppåt för statsutgifterna.

Stater som vägrar bita i det sura äpplet och dra åt svångremmen de kommande åren kan därför hamna i stora problem på lite längre sikt.”

Nima Sanandaji, Stefan Fölster och Robert Gidehag framför att de politiska partierna i Sverige saknar visioner och istället konkurrerar med en överbudspolitik.

För att möta välfärdsstatens långsiktiga utmaningar krävs dock viljan att skapa nya och alternativa system, som exempelvis flexibla skyddsnät.

Artikeln kan läsas här.

Den frågan har Kebnekaisegruppen ställt till Johnny Munkhammar, författare och riksdagskandidat för (m) som är aktiv i Kebnekaisegruppen. Och svaret är:

”Kreativitet. Människans kreativa sida har lyft henne från ett evigt armod till välstånd. Livet har blivit längre, friskare, roligare och mer meningsfullt.

Kreativiteten har många uttryck. Forskaren och innovatören är två. Men entreprenören är kanske den allra viktigaste.

Även det gamla Kina hade skickliga uppfinnare. Det är väl känt att exempelvis kompassen är en gammal kinesisk uppfinning. Men armodet förblev intakt i Kina.

Entreprenören är den som för samman en innovation med kapital så att den kan utvecklas och nå konsumenter. Med andra ord den som förverkligar idén – för många.

Utan entreprenören spelar det ingen roll hur många som står och är redo att arbeta. Någon måste besvara frågorna ”med vad, för vilka, med vilket syfte?”. Det gör entreprenören.

Svensk historieskrivning handlar mycket om dem som har arbetat. Den borde utvecklas mer med dem som har gjort detta arbete möjligt.

Vägen till välstånd för Sverige var sprudlande entreprenörskap runtom i hela landet. Detta gjordes möjligt av en rad reformer som ökade friheten och släppte fram entreprenörerna.

För det är just frihet entreprenören behöver. Och det är därför vi idag behöver motsvarande frihetsreformer för att utveckla mer spjutspetsar i den dynamiska ekonomin.”

Det skriver Avivah Wittenberg, som leder en av världens största konsultfirmor i könsfrågor, i Harvard Business Review.

Tvärtemot vad många tror menar Kotkin att mycket av befolkningstillväxten kommer att ske i förorter och småorter, snarare än i de redan fyllda metropolerna. Han menar också att den pessimistiska syn som många idag har kring USA:s utveckling är överdrivet negativ.

(videolänken måste öppnas i youtube)

www.youtube.com/watch?v=hId53Mv9HLQ

Samtidigt riskerar lagstiftning som snedvrider arbetsmarknaden till fackföreningarnas fördel att försämra möjligheterna till jobbskapande och utveckling.

Det framför forskarna Randall Holcombe och James Gwarney i senaste numret av Cato Journal, i en artikel som utforskar kopplingen mellan fackföreningarnas ställning och den ekonomiska utvecklingen.

Artikeln kan läsas här.

Men Nima Sanandaji menar att båda ”sanningarna” tål att ifrågasättas. Vi bör inte underskatta kvinnors globala framsteg. Sverige är fortfarande ledande inom många aspeker av jämställdheten, men har mycket att lära av omvärlden när det kommer till kvinnors möjligheter i näringslivet.

Nima är vd för tankesmedjan Captus och aktiv i Kebnekasegruppen. Han har författat boken ”Jämställdhet inom räckhåll”.

www.youtube.com/watch?v=WB7kHrVEQlk

Sylvia Ann Hewlett, chef för Center for Work-Life Policy i USA, diskuterar i en intervju hur företagsledningar kan verka för att skapa en stimulerande arbetsplats för talangfulla medarbetare även under kristid.

www.youtube.com/watch?v=VpA70daZ1IY