Men annonsmarknaden har samtidigt begränsats av ett enkelt hinder – svårigheten att lägga in annonser på olika sajter.

Annonser finns typiskt bara i ett fåtal standardstorlekar och är i många fall inte anpassade till att öppnats med exempelvis en mobiltelefon. 

Nu har den kanadensiska professorn och entreprenören Parham Aarabi lanserat en teknik som är tänkt att lösa problemet, helt enkelt genom att anpassa annonsernas storlek till det tillgängliga utrymmet.

Om projektet lyckas så kan den nya tekniken komma att bli ett genombrott för marknadsföring på Internet, vilket i sin tur förbättrar lönsamheten för reklamfinansierade sajter.

Läs mer här.

I den nya boken ”The Rational Optimist: How Prosperity Evolves” skriver forskaren Matt Ridley att det finns en enkel förklarning: utbyte av idéer och varor.

Ridley förklarar: ”Genom att utbyta fann människor ‘arbetsfördelning’, specialisering i arbete och talang för att öka den gemensamma nyttan”.

Efter specialisering kom kontinuerlig innovation, med ökande välstånd. Allt detta har lett till att vi idag har mycket högre levnadsstandard jämfört med tidigare i människans historia.

Läs mer om boken här.

Kina har satt avtryck på flyghistorien genom att uppfinna den första flygmaskinen (draken) och de första raketerna. Men landets flygnäring har länge varit eftersatt.

När folkrepubliken Kina grundades 1949 var flygnäringen närmast utslagen. Många av flygfälten hade förstörts under strider mellan nationalisterna och kommunisterna. De två stora flygbolagens verksamheter var nedlagda och många piloter och annan nyckelpersonal hade flytt landet.

Det planekonomiska systemet lyckades inte få fart på flyget, trots omfattande satsningar och hjälp från Sovjetunionen. Att flyga var en lyx få förunnad utanför regeringen och kommunistpartiet.

Under mitten av 1950-talet så flög den genomsnittliga kinesen bara en fjärdedel så långt som den genomsnittliga indiern, trots att länderna hade nått en jämförbar nivå av ekonomisk utveckling. Under senare delen av 1950-talet började flyget stagnera i Kina, för att sedan minska kraftigt under slutet av 1960-talet.

Det var först i mitten av 1980-talet som Li Peng, mannen som sedermera skulle tjäna som Kinas premiärminister mellan 1987-1998, blev ansvarig för flygtrafiken i landet.

Det statliga flygmonopolet bröts upp i konkurrerande företag. Först som ett experiment i den ekonomiska frizonen i Xiamen och sedan i resten av landet. Reformerna återspeglade marknadsekonomins något speciella intåg i det kinesiska samhället.

De flygbolag som grundades var nämligen ofta offentligt ägda, men kopplade till regionala snarare än statliga myndigheter. Det lokala näringslivet deltog också i utvecklingen. Det var först med tiden, i takt med att näringslivet i stort alltmer kom att präglas av privat ägande, som entreprenörer fick en viktigare roll.

Shanghai Airlines grundades exempelvis 1985 i ett samarbete mellan staden Shanghai och det lokala näringslivet. Först i början av 2000-talet börsnoterades företaget.

Le Thuong, professor vid marknadsföring, logistik och internationell handel, undersökte i slutet av 1990-talet den kinesiska flygindustrins utveckling. Han kunde notera att flygtrafiken, mätt i passagerartimmar, hade ökat med en faktor hundra mellan 1970 och 1990.

Thuong beskrev att marknadsdynamiken hade skapat tillväxt och utveckling jämfört med det tidigare statliga monopolet. Marknaden hade dock ”kinesiska karaktärsdrag” eftersom det fortfarande i stor utsträckning dominerades av politiskt ägande.

Det första privata flygbolaget i Kina, Xiamen Airlines, kan spåras tillbaka till 1984. Det är dock först under senare år som Kina har tagit vacklande steg mot att på allvar öppna upp flygnäringen för privat företagande och utländska investeringar.

Kan en andra våg av liberaliseringar ytterligare få fart på den kinesiska flygnäringen?

Läs mer om detta

Den frågan har Kebnekaisegruppen ställt till Johnny Munkhammar, författare och riksdagskandidat för (m) som är aktiv i Kebnekaisegruppen. Och svaret är:

”Kreativitet. Människans kreativa sida har lyft henne från ett evigt armod till välstånd. Livet har blivit längre, friskare, roligare och mer meningsfullt.

Kreativiteten har många uttryck. Forskaren och innovatören är två. Men entreprenören är kanske den allra viktigaste.

Även det gamla Kina hade skickliga uppfinnare. Det är väl känt att exempelvis kompassen är en gammal kinesisk uppfinning. Men armodet förblev intakt i Kina.

Entreprenören är den som för samman en innovation med kapital så att den kan utvecklas och nå konsumenter. Med andra ord den som förverkligar idén – för många.

Utan entreprenören spelar det ingen roll hur många som står och är redo att arbeta. Någon måste besvara frågorna ”med vad, för vilka, med vilket syfte?”. Det gör entreprenören.

Svensk historieskrivning handlar mycket om dem som har arbetat. Den borde utvecklas mer med dem som har gjort detta arbete möjligt.

Vägen till välstånd för Sverige var sprudlande entreprenörskap runtom i hela landet. Detta gjordes möjligt av en rad reformer som ökade friheten och släppte fram entreprenörerna.

För det är just frihet entreprenören behöver. Och det är därför vi idag behöver motsvarande frihetsreformer för att utveckla mer spjutspetsar i den dynamiska ekonomin.”

Den frågan har Kebnekaisegruppen ställt till Arvid Malm, chefekonom vid Skattebetalarnas Förening och delaktig i gruppen. Och svaret är:

”Organisation”. Det finns många komplicerade förklaringar till varför entreprenörskap är viktigt. Jag tänkte istället här försöka ge en riktigt enkel förklaring.

Entreprenörskap handlar om att organisera. Alla som någon gång försökt få fler än tre personer att samarbeta  vet att det inte alltid är helt lätt. Det kan handla om allt från att sätta upp ett tält till att bygga ett hus.

Entreprenörskap handlar om att hitta på nya saker, eller om att göra något befintligt bättre. Men det är oftast rätt svårt att hitta på en ny vara eller tjänst som andra faktiskt vill ha. Det är bara att fråga någon som jobbade på boo.com när det begav sig.

Samtidigt så är väldigt många av alla de varor och tjänster vi använder varje dag resultatet av att en entreprenör någonstans lyckades att ro iland projekt som verkade rätt omöjliga.

Det handlar om allt från Kamprads platta möbler till Steve Jobs användarvänliga dator.  Utan entreprenörer skulle vi vara mycket fattigare och våra liv skulle vara sämre. 

Entreprenörskap är med andra ord både riktigt viktigt och riktigt svårt. Det är därför som entreprenörer behövs.

Den frågan har Kebnekaisegruppen ställt till Fredrik Segerfeldt, författare och konsult som är delaktig i gruppen. Och svaret är:

”Välstånd och utveckling. Entreprenör är ett lätt uttjatat begrepp som används när det gäller allt från byggföretag till småföretagare i allmänhet.

Det är synd, för entreprenörer i ordets ursprungliga bemärkelse har en fundamental betydelse för vårt välstånd. Det är de som utgör skillnaden mellan vårt samhälle och grottmänniskornas. Ordet är egentligen franskt, entrepreneur, härlett ur verbet entreprendre, att företa sig något.

Och det är alla de människor som började kontrollera och göra upp eld, tillverka verktyg och vapen som tog oss från naturens misär, precis som det är Michael Dell och Ingvar Kamprad som gör att vi kan köpa billiga datorer respektive möbler.

En ekonomis viktigaste egenskap är dess förnyelseförmåga, omvandlingen. Bristen på sådan var en av orsakerna till att planekonomiernas eftersläpning blev så tydlig några decennier efter andra världskrigets slut. Och i centrum för denna omvandling har hela tiden entreprenören stått.

Utan honom eller henne hade vi fortfarande suttit där i grottan och frusit och svultit.

Det är när nya områden öppnar sig, som Internet, som svenska entreprenörer sätter igång; innan regleringar har försvårat nytänkande.

Sverige behöver fler innovationszooner. Det menar Stefan Fölster, chefekonom vid Svenskt Näringsliv och delaktig i Kebnekaisegruppen.

Presentationen spelades in under Kebnekaisegruppens diskussionskväll de sjuttonde februari.

www.youtube.com/watch?v=T1NwSvFVPyQ

Det skriver Avivah Wittenberg, som leder en av världens största konsultfirmor i könsfrågor, i Harvard Business Review.

Vid ett besök i USA har han nyligen uttalat sig om ambitionen att föra bredbandskoppling till varje indisk by inom tre år.

Anförande av Pilot kan ses här.

Christina Larson på Foreign Policy ställer sig frågande till ambitionsnivån, men noterar att Indien liksom Kina i retoriken – och kanske med tiden också i politiken – sätter fokus på innovation och teknologi.

Till skillnad mot Kina, som premierar storskaliga projekt, ser indiska politiker potentialen hos små och medelstora företag. Landet försöker att bland annat genom riktade skattesänkningar uppmuntra framväxten av teknologiföretagare.

Även de företag som lyckas bra, rentav utvecklas till ledande i sin bransch, misslyckas ofta – åtminstone med sin ursprungliga affärsplan.

Det menar John Mullings och Randy Komisar, som undervisar i respektive jobbar med entreprenörskap, i sin nya bok “Getting to Plan B”.

Författarna förklarar att framgångsföretag i regel lyckas genom att gå ifrån sin första affärsplan, plan A, till en ny idé som dyker upp under arbetsprocessen, plan B.