Ejaz Ghani, ekonomisk rådgivare vid Världsbanken, menar att det både finns en optimistisk och en pessimistisk scenario. År 2025 kommer Indien inte bara ha en större befolkning än Kina, utan också en yngre.

Varje år under kommande två årtionden kommer nämligen tio miljoner fler Indier att ingå i arbetsstyrkan – motsvarande hela Sveriges befolkning. En yngre befolkning är också en tydlig fördel jämfört med västländerna, som alltmer brottas med demografiska utmaningar som åldrande befolkningar medför.

Andelen indier som kan sägas tillhöra den globala medelklassen (dagliga utgifter på mellan 10-100 amerikanska dollar, justerade för köpkraft) förväntas öka från 5 till 71 procent av landets befolkning – eller från 60 miljoner till hela 1026 miljoner.

Men det finns också stora utmaningar. Den omfattande fattigdomen i Indien är svår att bryta. Landet har en enorm informell sektor och har inte lyckats få fart på entreprenörskap. Kvinnorna har mycket dålig ställning i Indien och arbetar sällan i formella yrken. Dessutom ligger Indien i en region som präglas av omfattande politisk oro. Denna oro kan mycket väl komma att spilla över på Indien.

Ghani menar att den demografiska utvecklingen med alltfler i arbetsför ålder är en enorm tillgång för Indien, som måste utnyttjas under kommande år. En god ekonomisk utvecklingen är inte given, men en möjlighet om konstruktiva reformer genomförs.

Läs mer här.

Men politiken motarbetar direkt företag som säljer appar, eftersom de tvingas betala dubbel moms. Det skriver Nima Sanandaji och Stefan Fölster, båda aktiva i Kebnekaisegruppen. Författarna utkommer snart med boken ”Fri Zon – Så blev datorer, datorspel och internet världens innovationsmotor”.

Aftikeln kan läsas här.

Henrik Jordahl, som forskar vid Institutet för Näringslivsforskning, berättade om hindren för effektiv kommunal verksamhet under en middag för Kebnekaisegruppen.

httpv://www.youtube.com/watch?v=SbuHauRX9y8

Landet lyckas väl med integration, företagande och välfärdsambitioner. Trots att skatterna är mycket lägre än i Sverige.

Hur kommer det sig? Om det talar Nima Sanandaji, som tillsammans med Fredrik Bergström, Stefan Fölster och Robert Gidehag skrivit boken ”Sverige vs Kanada”.

httpv://www.youtube.com/watch?v=kCw7Iv5VkqI

Men i ny forskning studeras de enskilda städer i Europa som införde tryckpressar. Det visar sig att de städer som tog till sig den nya tekniken kunde växa betydligt snabbare, eftersom de utvecklades till centrum för innovationer. Tryckpressen tycks mycket riktigt ha varit en viktig katalysator till det moderna samhällets framväxt.

Läs mer här.

Här är den första artikeln, som presenterade bokens resultat.

Här är replik från Bo Malmberg, som argumenterar för att Kanada inte är ett bra föredöme.

Och här är motreplik från bokens författare.

För större beställningar kan man vända sig till Samhällsförlaget.

Om ni är intresserade av intervju eller kommentarer kring boken, vänligen maila nima@captus.nu eller ring 0733-960481.

Det skriver Fredrik Bergström, affärsområdeschef WSP Sverige, Robert Gidehag, vd Skattebetalarnas Förening, Stefan Fölster, chefekonom Svenskt Näringsliv, och Nima Sanandaji, vd Captus.

Samtliga fyra författare är delaktiga i Kebnekaisegruppen. De utkommer imorgon med debattboken ”Sverige vs Kanada”.

Läs artikeln på SvD Brännpunkt.

Sluta applådera Kamprad när han åker turistklass. Var istället rolig och rik.

Det är ett av råden som den turkiska entreprenören Kadim Akca ger svenska företagare i sin nya bok ”Tänk som en turk”

Läs mer här.

Ett enkelt exempel på detta är hur borgmästaren i stadsdelen Shibuya, Tokyo, finansierar offentliga toaletter.

Istället för att avgiftsfinansiera toaletterna letar man i Shibuya efter företag som vill sponsra dem. Företagen tar då också på sig ansvaret att hålla toaletterna rena.

Incitamenten är starka – för vem vill väl få sitt namn associerad med en skitig toalett?

Inlägget filmades under en fjällvandring med det frihetliga nätverket Kebnekaisegruppen.

http://www.youtube.com/watch?v=sg1XdmBViXY