I Tyskland visar företagsledarna stark tilltro till den ekonomiska återhämtningen. Innebär det att Europas ekonomier börjar ta fart?

Se mer om utvecklingen i denna video (måste öppnas i Youtube).

www.youtube.com/watch?v=vgxw9ZsiefQ

Det handlar om nybyggda städer, innehållande alltifrån vägar och bostadshus till parker, bushållplatser och offentliga byggnader.

Problemet är bara att städerna är tomma – eftersom ingen har flyttat in i dem ännu.

Är det rätt att på detta sätt centralplanera fram hela städer?

Läs mer här.

Forskare vid MIT har nu hittat ett smidigt sätt att få ned kostnaden för synundersökningar. Idag utförs de flesta synundersökningar genom att patienten tittar in i stora apparater som innehåller en rad olika linser. Apparaterna, som går under namnet ”phoropters”, används för att testa vilken lins som rättar till synfelet.

En annan och dyrare metod bygger på att patienten tittar in i en apparat där laserljus följer ögonens rörelse. Resursbrist leder till att dessa apparater är ovanliga i fattiga länder.

Forskarna vid MIT har utvecklat apparaten ”Near-Eye Tool for Refractive Assesment” som är billig och kan hållas i handen. Den enkla apparaten kan sättas fast vid en vanlig mobiltelefon, som laddas med speciell mjukvara.

I apparaten finns en lins genom vilken patienten ser parallella linjer. Patienten justerar linjerna med knappar tills de ligger korrekt. Genom att följa hur patienten justerar apparaten så kan mjukvaran på mobiltelefonen avgöra patientens eventuella synfel. Testet tar bara två minuter att genomföra.

Mobiltelefonen, som idag är vanligt spritt i tredje världen, kan således användas för att kraftigt reducera kostnaden för en synundersökning.

Läs mer här.

Men annonsmarknaden har samtidigt begränsats av ett enkelt hinder – svårigheten att lägga in annonser på olika sajter.

Annonser finns typiskt bara i ett fåtal standardstorlekar och är i många fall inte anpassade till att öppnats med exempelvis en mobiltelefon. 

Nu har den kanadensiska professorn och entreprenören Parham Aarabi lanserat en teknik som är tänkt att lösa problemet, helt enkelt genom att anpassa annonsernas storlek till det tillgängliga utrymmet.

Om projektet lyckas så kan den nya tekniken komma att bli ett genombrott för marknadsföring på Internet, vilket i sin tur förbättrar lönsamheten för reklamfinansierade sajter.

Läs mer här.

Vad orsakade finanskrisen?

Den frågan ställer Deepak Lal, som under 80-talet arbetade vid Världsbanken och observerade den belåningskris som då drabbade tredje världen.

Författaren menar att det finns likheter mellan de problem som den rika världen upplever nu och den kris som fattiga länder upplevde för tre årtionden sedan.

Läs mer här.

Afrika har återhämtat sig från den ekonomiska krisen snabbare än omvärlden. Kontinentens ekonomi växte med nära 5 procent under 2009 och förväntas växa ännu snabbare under 2010.

Men är tillväxten långsiktig, eller förklaras den helt enkelt av kraftigt ökande bistånd samt höga råvaropriser?

Kommer den misslyckade ekonomiska politiken som förts i många delar av kontinenten att förbättras? Är statistiken kring tillväxten pålitlig?

Frågan diskuteras av den Nobelprisvinnande ekonomen Gary Becker samt av domaren och rättsteoretikern Richard Posner.

Den frågan har Kebnekaisegruppen ställt till Christian Sandström, som forskar kring teknologiskiften vid Chalmers. Och svaret är:

”Det finns helt klart en risk att detta kommer ske. 1970-talet brukar normalt betraktas som ett ‘förlorat årtione’ för många västeuropeiska länder. 

Tillväxten hade under efterkrigstidens första decennier ägt rum inom en rad branscher där länderna i väst började tappa sin konkurrenskraft. Textil- och konfektionsindustrin och flera andra branscher flyttade utomlands på grund av låglönekonkurrens.

Samtidigt ägde ett antal teknologiskiften rum som kom att kullkasta större företag och mindre orter – detta gäller exempelvis kassaapparater, räknemaskiner och ståltillverkning. 

70-talet blev därmed ett förlorat årtionde eftersom etablerade branschstrukturer förändrades – den destruktiva delen av Schumpeters begrepp ’skapande förstörelse’ ägde rum under dessa år. De kommande decennierna kom sedan att karakteriseras av tillväxt och skapandet av nya strukturer.

Frågan är om vi står inför liknande strukturella problem under det kommande årtiondet. Visst finns det låglönekonkurrens och visst ser vi en teknisk instabilitet i världen. Men än så länge tycker jag inte att det går att skönja samma typ av problem som präglade 70-talet.

Vi befinner oss i en ovanligt djup lågkonjunktur som en följd av den kreditexpansion som ägt rum under 2000-talet. De länder som fortsätter på inslagen kurs och fortsätter att försätta sig i skuld kan därför riskera att hamna i stora problem framöver, inte minst när den ändrade demografin resulterar i ytterligare tryck uppåt för statsutgifterna.

Stater som vägrar bita i det sura äpplet och dra åt svångremmen de kommande åren kan därför hamna i stora problem på lite längre sikt.”

Den frågan har Kebnekaisegruppen ställt till Fredrik Segerfeldt, författare och samhällsdebattör som är aktiv i Kebnekaisegruppen. Och svaret är:

”Det är mycket svårt att svara på. Men visst kan man se framför sig ett pardigmskifte likt det vi upplevde efter det långa 1970-talet, ett förlorat årtionde för en stor del av västerlandet.

Men detta årtionde ledde samtidigt på lite sikt till ett uppvaknande som ledde till strukturella reformer som la grunden till det stora välståndslyft vi upplevt sedan dess.

På samma sätt är det viktigt att dagens politik blir framåtsyftande, med hållbara statsfinanser och slimmat välfärdsstat i fokus, och inte bakåtsyftande.

Det är viktigare att tala om hur vi ska ta oss ur krisen på ett framgångsrikt sätt. Annars riskerar vi att fastna i en rad av på varandra följande krishanteringar.

1. Statsskulden och underskotten är förvisso höga i USA, men fortfarande betydligt lägre än i Grekland.

2. Eftersom USA är mycket rikare än Grekland så borde det vara lättare att minska offentliga utgifter – det är lättare att skära ned offentliga löner från 70 000 Dollar till 60 000 i USA, än från 30 000 till 20 000 i Grekland. 

3. Eftersom USA är rikare än Grekland så är utgör kapital (inklusive humankapital och övrig kapital som t.ex. teknologi i firmor) en viktigare komponent i ekonomin. Det gör att USA lättare skulle få lån, på samma sätt som en höginkomsttagare har lättare att få låna en viss andel av sin inkomst än en låginkomsttagare. 

4. USA har en mera ansvarstagande väljarbas. I länder som Argentina, Ryssland, Mexiko, Brazilien, Turkiet och nu Grekland har det visat sig vara svårt att skära i bidrag, offentliga program och offentligt anställdas löner, även när en kris varit på väg. När Sverige och Finland var på väg mot kriser var acceptansen å andra sidan hög mot att nedskärningar behövdes. Amerikanerna skulle sannolikt visa en attityd som mera påminner om svenskarnas och finländarnas. 

Det finns dock också ett argument för varför en framtida kris i USA kan bli mera allvarlig. Den amerikanska ekonomin utgör nära 30 procent av den globala, jämfört med Greklands som utgör mindre än en procent. Om den amerikanska staten hamnade i en situation där de inte kunde betala på sina lån så skulle det skapa en betydligt större internationell kris än varit fallet i Grekland. Och vem har råd att lösa ut USA?

Det kan mycket väl ha varit så att en liten grupp spekulatörer, som insåg att bostadsmarknaden var överhettad, verkade för att minska denna överhettning.

Om fler hade spekulerat att marknaden var på väg att fel håll så kunde krisen ha undvikits. 

Det förklarar Richard Posner, föreläsare vid University of Chicago.