<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Kebnekaisegruppen &#187; Kultur</title>
	<atom:link href="http://kebnekaisegruppen.se/category/kultur/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://kebnekaisegruppen.se</link>
	<description></description>
	<lastBuildDate>Mon, 21 May 2012 22:00:40 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.3.2</generator>
		<item>
		<title>Att illustrera sin poäng</title>
		<link>http://kebnekaisegruppen.se/2011/08/29/att-illustrera-sin-poang/</link>
		<comments>http://kebnekaisegruppen.se/2011/08/29/att-illustrera-sin-poang/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 29 Aug 2011 19:16:13 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Nima Sanandaji</dc:creator>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://kebnekaisegruppen.se/?p=1241</guid>
		<description><![CDATA[Det tycks bli en allt vanligare åsikt att naturkatastrofer, eller militär uppbyggnad för den delen, är fördelaktiga för ekonomin som stimulansåtgärder. David Boaz, vice vd vid Cato Institute, förklarar inte bara varför perspektivet är fel. Utan illustrerar det också med hjälp av en serieteckning. Läs mer här.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://kebnekaisegruppen.se/wp-content/uploads/2011/08/314155.full_.gif"><img class="alignright size-medium wp-image-1242" title="314155.full" src="http://kebnekaisegruppen.se/wp-content/uploads/2011/08/314155.full_-300x142.gif" alt="" width="180" height="85" /></a>Det tycks bli en allt vanligare åsikt att naturkatastrofer, eller militär uppbyggnad för den delen, är fördelaktiga för ekonomin som stimulansåtgärder.</p>
<p>David Boaz, vice vd vid Cato Institute, förklarar inte bara varför perspektivet är fel. Utan illustrerar det också med hjälp av en serieteckning.</p>
<p><a href="http://www.cato-at-liberty.org/hurricane-irene-as-economic-stimulus/">Läs mer här.</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://kebnekaisegruppen.se/2011/08/29/att-illustrera-sin-poang/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Tillit, tillväxt och välfärdsstaten</title>
		<link>http://kebnekaisegruppen.se/2011/06/26/tillit-tillvaxt-och-valfardsstaten/</link>
		<comments>http://kebnekaisegruppen.se/2011/06/26/tillit-tillvaxt-och-valfardsstaten/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 26 Jun 2011 21:49:28 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Nima Sanandaji</dc:creator>
				<category><![CDATA[Kebnekaisegruppen]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://kebnekaisegruppen.se/?p=1171</guid>
		<description><![CDATA[Hur ser sambandet ut mellan tillit, tillväxt och välfärdsstaten? Om det talar Andreas Bergh, välfärdsforskare vid Ratio. Anförandet spelades in under en middag med Kebnekaisegruppen. httpv://www.youtube.com/watch?v=7i4H01vY9zU]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Hur ser sambandet ut mellan tillit, tillväxt och välfärdsstaten?</p>
<p>Om det talar Andreas Bergh, välfärdsforskare vid Ratio.</p>
<p>Anförandet spelades in under en middag med Kebnekaisegruppen.</p>
<p><a href="http://www.youtube.com/watch?v=7i4H01vY9zU">httpv://www.youtube.com/watch?v=7i4H01vY9zU</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://kebnekaisegruppen.se/2011/06/26/tillit-tillvaxt-och-valfardsstaten/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Föräldrars egenskaper påverkar barnens framgång</title>
		<link>http://kebnekaisegruppen.se/2011/03/27/foraldrars-egenskaper-paverkar-barnens-framgang/</link>
		<comments>http://kebnekaisegruppen.se/2011/03/27/foraldrars-egenskaper-paverkar-barnens-framgang/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 27 Mar 2011 15:00:04 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Nima Sanandaji</dc:creator>
				<category><![CDATA[Arbetsmarknad]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Rekommenderat]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://kebnekaisegruppen.se/?p=1074</guid>
		<description><![CDATA[Spelar föräldrarnas personliga egenskaper någon roll för barnens framsteg? Svaret är ja, enligt en studie från IFAU. Dessutom är sambandet starkare än man tidigare har trott. Om båda föräldrarna har en personlighet som ligger en standardavvikelse över snittet vad gäller stresstålighet och förmåga till gruppsammanhållning så förväntas deras barn tjäna omkring 30 000 &#8211; 50 [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://kebnekaisegruppen.se/wp-content/uploads/2011/03/alex-hjärna.jpg"><img class="alignright size-medium wp-image-1077" title="alex hjärna" src="http://kebnekaisegruppen.se/wp-content/uploads/2011/03/alex-hjärna-300x256.jpg" alt="" width="162" height="139" /></a>Spelar föräldrarnas personliga egenskaper någon roll för barnens framsteg? Svaret är ja, enligt en studie från IFAU. Dessutom är sambandet starkare än man tidigare har trott.</p>
<p>Om båda föräldrarna har en personlighet som ligger en standardavvikelse över snittet vad gäller stresstålighet och förmåga till gruppsammanhållning så förväntas deras barn tjäna omkring 30 000 &#8211; 50 000 kronor mer än det genomsnittliga barnet.</p>
<p>Bland de barn som har ett jobb är inkomsterna högre bland dem vars föräldrar har en hög intelligens.</p>
<p><a href="http://www.ifau.se/Upload/pdf/se/2010/r10-21-Hur-overfors-formagor-mellan-generationer.pdf">Läs mer här.</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://kebnekaisegruppen.se/2011/03/27/foraldrars-egenskaper-paverkar-barnens-framgang/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Är kunskap som vi glömmer användbar?</title>
		<link>http://kebnekaisegruppen.se/2010/10/04/ar-kunskap-som-vi-glommer-anvandbar/</link>
		<comments>http://kebnekaisegruppen.se/2010/10/04/ar-kunskap-som-vi-glommer-anvandbar/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 04 Oct 2010 19:49:34 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Nima Sanandaji</dc:creator>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Rekommenderat]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://kebnekaisegruppen.se/?p=882</guid>
		<description><![CDATA[Är det värt att läsa böcker vars handling man senare glömmer? Den frågan ställer sig den amerikanska författaren James Collins i New York Times. Maryanne Wolf, som forskar kring hjärnans utveckling hos barn, menar att svaret är ja &#8211; en bok utvecklar hjärnan även om vi glömmer dess innehåll. Kanske betyder det att också den [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://kebnekaisegruppen.se/wp-content/uploads/2010/10/Collins-t_CA0-popup.jpg"><img class="alignright size-medium wp-image-883" title="Collins-t_CA0-popup" src="http://kebnekaisegruppen.se/wp-content/uploads/2010/10/Collins-t_CA0-popup-300x241.jpg" alt="" width="162" height="131" /></a>Är det värt att läsa böcker vars handling man senare glömmer? Den frågan ställer sig den amerikanska författaren James Collins i New York Times.</p>
<p>Maryanne Wolf, som forskar kring hjärnans utveckling hos barn, menar att svaret är ja &#8211; en bok utvecklar hjärnan även om vi glömmer dess innehåll.</p>
<p>Kanske betyder det att också den utbildning som vi glömmer bort kan ha användning?</p>
<p><a href="http://www.nytimes.com/2010/09/19/books/review/Collins-t.html?_r=2&amp;scp=1&amp;sq=james%20collins%20hiss%20chambers&amp;st=cse">Läs mer här.</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://kebnekaisegruppen.se/2010/10/04/ar-kunskap-som-vi-glommer-anvandbar/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Boktips hösten 2010</title>
		<link>http://kebnekaisegruppen.se/2010/09/04/boktips-hosten-2010/</link>
		<comments>http://kebnekaisegruppen.se/2010/09/04/boktips-hosten-2010/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 04 Sep 2010 14:22:31 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Nima Sanandaji</dc:creator>
				<category><![CDATA[Kebnekaisegruppen]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://kebnekaisegruppen.se/?p=851</guid>
		<description><![CDATA[Mellan 26-28:e augusti anordnades en konferensresa med Kebnekaisegruppen till Sylarna, på gränsen mellan Jämtland och Norge. Deltagarna uppmanades att dela med sig av intressanta boktips, inom allt från historia till politik och fiktion. Listan på de böcker som rekommenderades finns nedan. Namn Boktips Författare Stefan Fölster 1491: New Revelations of the Americas Before Columbus Charles C [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://kebnekaisegruppen.se/wp-content/uploads/2010/09/BOOK.jpg"><img class="alignright size-medium wp-image-854" title="BOOK" src="http://kebnekaisegruppen.se/wp-content/uploads/2010/09/BOOK-300x186.jpg" alt="" width="180" height="112" /></a>Mellan 26-28:e augusti anordnades en konferensresa med Kebnekaisegruppen till Sylarna, på gränsen mellan Jämtland och Norge.</p>
<p>Deltagarna uppmanades att dela med sig av intressanta boktips, inom allt från historia till politik och fiktion. Listan på de böcker som rekommenderades finns nedan.</p>
<table border="1" cellspacing="0" cellpadding="0" width="96%">
<tbody>
<tr>
<td width="16%" valign="top">Namn</td>
<td width="59%" valign="top">Boktips</td>
<td width="23%" valign="top">Författare</td>
</tr>
<tr>
<td width="16%" valign="top">Stefan Fölster</td>
<td width="59%" valign="top">1491: New Revelations of the Americas Before   Columbus</td>
<td width="23%" valign="top">Charles C Mann</td>
</tr>
<tr>
<td width="16%" valign="top">Sven-Olof Daunfeldt</td>
<td width="59%" valign="top">Gangleader   for a Day</td>
<td width="23%" valign="top">Sudhir Venkatesh</td>
</tr>
<tr>
<td width="16%" valign="top">Fredrik Bergström</td>
<td width="59%" valign="top">Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann</td>
<td width="23%" valign="top">Jonas Jonasson</td>
</tr>
<tr>
<td width="16%" valign="top">Nima Sannadaij</td>
<td width="59%" valign="top">The City:   A Global History</td>
<td width="23%" valign="top">Joel Kotkin</td>
</tr>
<tr>
<td width="16%" valign="top">Christer Mellstrand</td>
<td width="59%" valign="top">Outliers: The Story of Success</td>
<td width="23%" valign="top">Malcolm Gladwell</td>
</tr>
<tr>
<td width="16%" valign="top">Dan Johansson</td>
<td width="59%" valign="top">Employment Protection Legislation</td>
<td width="23%" valign="top">Per Skedinger</td>
</tr>
<tr>
<td width="16%" valign="top">Fabian Wallén</td>
<td width="59%" valign="top">The Revolution: A Manifesto</td>
<td width="23%" valign="top">Ron Paul</td>
</tr>
<tr>
<td width="16%" valign="top">Fredrik Segerfeldt</td>
<td width="59%" valign="top">It&#8217;s Our   Turn to Eat: The Story of a Kenyan Whistle-Blower</td>
<td width="23%" valign="top">Michela Wrong</td>
</tr>
<tr>
<td width="16%" valign="top">Johnny Munkhammar</td>
<td width="59%" valign="top">Courage and Consequence</td>
<td width="23%" valign="top">Karl Rove</td>
</tr>
<tr>
<td width="16%" valign="top">Per Hortlund</td>
<td width="59%" valign="top">Inside   the House of Money: Top Hedge Fund Traders on Profiting in the Global Markets</td>
<td width="23%" valign="top">Steven Drobny</td>
</tr>
<tr>
<td width="16%" valign="top">Arvid    Malm</td>
<td width="59%" valign="top">The Wages of Destruction: The Making and   Breaking of the Nazi Economy</td>
<td width="23%" valign="top">Adam Tooze</td>
</tr>
</tbody>
</table>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://kebnekaisegruppen.se/2010/09/04/boktips-hosten-2010/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Internetanpassad reklam</title>
		<link>http://kebnekaisegruppen.se/2010/07/01/internetanpassad-reklam/</link>
		<comments>http://kebnekaisegruppen.se/2010/07/01/internetanpassad-reklam/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 01 Jul 2010 08:47:49 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Nima Sanandaji</dc:creator>
				<category><![CDATA[Entreprenörskap]]></category>
		<category><![CDATA[Global utveckling]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Ny teknik]]></category>
		<category><![CDATA[Teknologiskiften]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://kebnekaisegruppen.se/?p=767</guid>
		<description><![CDATA[Annonsintäkter har länge varit centrala för Internets utveckling. Men annonsmarknaden har samtidigt begränsats av ett enkelt hinder &#8211; svårigheten att lägga in annonser på olika sajter. Annonser finns typiskt bara i ett fåtal standardstorlekar och är i många fall inte anpassade till att öppnats med exempelvis en mobiltelefon.  Nu har den kanadensiska professorn och entreprenören [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://kebnekaisegruppen.se/wp-content/uploads/2010/07/intenet.jpg"><img class="alignright size-medium wp-image-769" title="intenet" src="http://kebnekaisegruppen.se/wp-content/uploads/2010/07/intenet-300x192.jpg" alt="" width="144" height="92" /></a>Annonsintäkter har länge varit centrala för Internets utveckling.</p>
<p>Men annonsmarknaden har samtidigt begränsats av ett enkelt hinder &#8211; svårigheten att lägga in annonser på olika sajter.</p>
<p>Annonser finns typiskt bara i ett fåtal standardstorlekar och är i många fall inte anpassade till att öppnats med exempelvis en mobiltelefon. </p>
<p>Nu har den kanadensiska professorn och entreprenören Parham Aarabi lanserat en teknik som är tänkt att lösa problemet, helt enkelt genom att anpassa annonsernas storlek till det tillgängliga utrymmet.</p>
<p>Om projektet lyckas så kan den nya tekniken komma att bli ett genombrott för marknadsföring på Internet, vilket i sin tur förbättrar lönsamheten för reklamfinansierade sajter.</p>
<p><a href="http://www.physorg.com/news190919283.html">Läs mer här.</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://kebnekaisegruppen.se/2010/07/01/internetanpassad-reklam/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Varför har människan varit framgångsrik?</title>
		<link>http://kebnekaisegruppen.se/2010/06/07/varfor-har-manniskan-varit-framgangsrik/</link>
		<comments>http://kebnekaisegruppen.se/2010/06/07/varfor-har-manniskan-varit-framgangsrik/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 07 Jun 2010 06:07:27 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Nima Sanandaji</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Entreprenörskap]]></category>
		<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Rekommenderat]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle]]></category>
		<category><![CDATA[Teknologiskiften]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://kebnekaisegruppen.se/?p=737</guid>
		<description><![CDATA[Varför har människan varit så framgångsrik? I den nya boken &#8221;The Rational Optimist: How Prosperity Evolves&#8221; skriver forskaren Matt Ridley att det finns en enkel förklarning: utbyte av idéer och varor. Ridley förklarar: &#8221;Genom att utbyta fann människor &#8216;arbetsfördelning&#8217;, specialisering i arbete och talang för att öka den gemensamma nyttan&#8221;. Efter specialisering kom kontinuerlig innovation, [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Varför har människan varit så framgångsrik?</p>
<p><a href="http://kebnekaisegruppen.se/wp-content/uploads/2010/06/Evolution.jpg"><img class="alignright size-medium wp-image-738" title="Evolution" src="http://kebnekaisegruppen.se/wp-content/uploads/2010/06/Evolution-300x225.jpg" alt="" width="144" height="108" /></a>I den nya boken &#8221;The Rational Optimist: How Prosperity Evolves&#8221; skriver forskaren Matt Ridley att det finns en enkel förklarning: utbyte av idéer och varor.</p>
<p>Ridley förklarar: &#8221;Genom att utbyta fann människor &#8216;arbetsfördelning&#8217;, specialisering i arbete och talang för att öka den gemensamma nyttan&#8221;.</p>
<p>Efter specialisering kom kontinuerlig innovation, med ökande välstånd. Allt detta har lett till att vi idag har mycket högre levnadsstandard jämfört med tidigare i människans historia.</p>
<p><a href="http://www.amazon.com/Rational-Optimist-How-Prosperity-Evolves/dp/006145205X/ref=sr_1_1?ie=UTF8&amp;s=books&amp;qid=1274727011&amp;sr=8-1">Läs mer om boken här.</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://kebnekaisegruppen.se/2010/06/07/varfor-har-manniskan-varit-framgangsrik/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Datorer på väg att &#8221;lösa&#8221; schack?</title>
		<link>http://kebnekaisegruppen.se/2010/05/24/datorer-pa-vag-att-losa-schack/</link>
		<comments>http://kebnekaisegruppen.se/2010/05/24/datorer-pa-vag-att-losa-schack/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 24 May 2010 08:25:44 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Nima Sanandaji</dc:creator>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Ny teknik]]></category>
		<category><![CDATA[Teknologiskiften]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://kebnekaisegruppen.se/?p=719</guid>
		<description><![CDATA[Datorer blir allt bättre på att spela schack. Med ett fåtal pjäser är det rentav möjligt för kraftfulla datorer att förutse alla möjliga drag i hela spelet. Kommer datorerna snart att helt &#8221;lösa&#8221; spelet och finna den perfekta strategin som alltid kommer att vinna? Och är det i så fall vit eller svart som vinner? [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://kebnekaisegruppen.se/wp-content/uploads/2010/05/chess.jpg"><img class="alignright size-medium wp-image-720" title="chess" src="http://kebnekaisegruppen.se/wp-content/uploads/2010/05/chess-300x206.jpg" alt="" width="144" height="99" /></a>Datorer blir allt bättre på att spela schack.</p>
<p>Med ett fåtal pjäser är det rentav möjligt för kraftfulla datorer att förutse alla möjliga drag i hela spelet.</p>
<p>Kommer datorerna snart att helt &#8221;lösa&#8221; spelet och finna den perfekta strategin som alltid kommer att vinna?</p>
<p>Och är det i så fall vit eller svart som vinner?</p>
<p><a href="http://rjlipton.wordpress.com/2010/05/12/can-we-solve-chess-one-day/">Läs mer här.</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://kebnekaisegruppen.se/2010/05/24/datorer-pa-vag-att-losa-schack/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Vad gör oss lyckliga?</title>
		<link>http://kebnekaisegruppen.se/2010/05/15/vad-gor-oss-lyckliga/</link>
		<comments>http://kebnekaisegruppen.se/2010/05/15/vad-gor-oss-lyckliga/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 15 May 2010 09:50:04 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Nima Sanandaji</dc:creator>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://kebnekaisegruppen.se/?p=706</guid>
		<description><![CDATA[Vad gör oss lyckliga? Ben S. Bernanke, ordförande för den amerikanska centralbanken, ställde nyligen den frågan i ett intressant anförande. Med utgångspunkt i ekonomisk teori försöker Bernanke utreda vad som gör oss lyckliga och hur jakten på lycka påverkar vårt vardagliga beteende. Ämnet menar han är högst relevant. Mottot för USA är trots allt: &#8221;Life, Liberty [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://kebnekaisegruppen.se/wp-content/uploads/2010/05/images.jpeg"><img class="alignright size-full wp-image-707" title="images" src="http://kebnekaisegruppen.se/wp-content/uploads/2010/05/images.jpeg" alt="" width="128" height="86" /></a>Vad gör oss lyckliga?</p>
<p>Ben S. Bernanke, ordförande för den amerikanska centralbanken, ställde nyligen den frågan i <a href="http://www.federalreserve.gov/newsevents/speech/bernanke20100508a.htm">ett intressant anförande. </a></p>
<p>Med utgångspunkt i ekonomisk teori försöker Bernanke utreda vad som gör oss lyckliga och hur jakten på lycka påverkar vårt vardagliga beteende.</p>
<p>Ämnet menar han är högst relevant. Mottot för USA är trots allt: &#8221;Life, Liberty and the pursuit of Happiness.&#8221;</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://kebnekaisegruppen.se/2010/05/15/vad-gor-oss-lyckliga/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Konsten att inte låta sig styras</title>
		<link>http://kebnekaisegruppen.se/2009/11/08/konsten-att-inte-lata-sig-styras/</link>
		<comments>http://kebnekaisegruppen.se/2009/11/08/konsten-att-inte-lata-sig-styras/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 07 Nov 2009 22:52:24 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Nima Sanandaji</dc:creator>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Rekommenderat]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://kebnekaisegruppen.se/?p=290</guid>
		<description><![CDATA[I centrala och sydöstra Asien finns bergstrakter som omfattar ett enormt geografiskt område. Den sammanlänkade bergsregionen, som inkluderar stora delar av bland annat Kina, Nepal, Burma och Vietnam, är geografiskt lika stort som Europa. Ändå vet omvärlden mycket lite om de samhällen som har utvecklats i denna del av världen.   James C. Scott, professor vid Yale universitetet, [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div>
<p style="margin: 0in 0in 0pt;"><img class="alignright size-full wp-image-292" title="berg" src="http://kebnekaisegruppen.se/wp-content/uploads/2009/11/berg.jpg" alt="berg" width="239" height="113" />I centrala och sydöstra Asien finns bergstrakter som omfattar ett enormt geografiskt område. Den sammanlänkade bergsregionen, som inkluderar stora delar av bland annat Kina, Nepal, Burma och Vietnam, är geografiskt lika stort som Europa. Ändå vet omvärlden mycket lite om de samhällen som har utvecklats i denna del av världen.</p>
<p style="margin: 0in 0in 0pt;"> </p>
<p style="margin: 0in 0in 0pt;">James C. Scott, professor vid Yale universitetet, menar att vi har goda skäl att lära oss mer om regionens historia. Den politiska, sociala och kulturella utvecklingen i bergstrakterna har nämligen <a href="http://www.iias.nl/files/IIAS_NL49_1213.pdf">enligt</a> Scott i tvåtusen år utmärkts av anarki; av viljan att frigöra sig från statsmakter.</p>
<p style="margin: 0in 0in 0pt;"> </p>
<p style="margin: 0in 0in 0pt;">Hur kommer det sig att folkgrupper i flera generationer aktivt sökt sig bort  från organiserade statsbildningar? Detta kan man läsa mer om i Scotts nypublicerade <a href="http://www.amazon.com/Art-Not-Being-Governed-Anarchist/dp/0300152280/ref=sr_1_1?ie=UTF8&amp;s=books&amp;qid=1257633902&amp;sr=1-1">&#8221;The Art of Not Being Governed&#8221;</a>.</p>
<p style="margin: 0in 0in 0pt;"> </p>
</div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://kebnekaisegruppen.se/2009/11/08/konsten-att-inte-lata-sig-styras/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

