Huspriser i reala termer ökade med nära 250 procent i Storbritannien mellan 1975 och 2011. I länder som Tyskland och Schweiz har dock priserna varit relativt stabila.

En rapport från Institute of Economic Affairs visar att regleringar som hämmar byggande förklarar de höga priserna för att bygga, vilka i sin tur förstör den brittiska boendemarknaden.

Rapporten, vars budskap är högaktuell för Sverige som upplever liknande problem, kan läsas här.

Den, minst sagt, anmärkningsvärda kampanjen bygger på att ätbara insekter är lätta att föda upp och nyttiga i termer av att ha hög proteininnehåll och låg fetthalt. Det skulle finnas miljömässiga vinster med övergången till denna proteinkälla.

Men är denna alternativa proteinkälla verkligen aptitretande för en västerländsk publik?

Läs mer här. Och här.

En av de frågor som Gallup har ställt är om miljön eller den ekonomiska tillväxten bör prioriteras. I början av 1990-talet menade 71 procent att miljön skulle prioriteras, medan enbart 20 procent ansåg att tillväxten borde komma först.

Sen dess har opinionen gradvis svängt, tills fler kommit att prioritera tillväxten före miljön.

Ännu tydligare har amerikanska allmänheten svängt i sina åsikter om den globala uppvärmningen. I slutet av 1990-talet ansåg enbart 31 procent att den globala uppvärmningen var överdriven. I den senaste mätningen ansåg hela 48 procent att så var fallet.

Läs mer här.  Och här. 

Men en lika viktig fråga negligeras ofta, nämligen hur det kommer sig att tillväxten inte avstannade, som den alltid gjort tidigare, utan fortsatte år efter år?

Det finns en uppenbar koppling till institutionella förändringar, nämligen den moderna marknadsekonomins framväxt. Tack vare ny forskning kan vi idag också fokusera på en annan förklaringsmodell, nämligen hur energiutbudet förändrades.

Tony Wrigley, tidigare professor vid Cambridgeuniversitetet, har räknat på hur mycket energi som skapades i England och Wales av människan och djur (via muskelkraft), via vedförbränning, vindkraft, vattenkraft och kolkraft, mellan mitten av 1500-talet och mitten av 1800-talet.

Det visar sig att den snabba ökningen av energiproduktion, som ökade med en faktor på nära 30, närmast helt förklaras av kolkraftens snabba tillväxt.

Läs mer här.

Siffror som stödjer detta presenterades nyligen, baserade på tre olika vetenskapliga mätningar.

En konsekvens av detta kommer att bli att det blir enklare att åka i rymden (farorna med strålning minskar).

En annan konsekvens blir att jorden kyls. Frågan är bara hur stor effekten blir.

Läs mer här.

Studien bygger på en kvantitativ granskning av 327 slumpmässigt valda medlemmar av konventionella, organiska respektive organiska samt rättvisemärkta gårdar i Nicaragua. Dessutom har över hundra djupintervjuer genomförts.

Studien visar att det inte finns enhetligt stöd för att märkningarna gynnar de fattiga. De bönder som producerar certifierade varor är mer sannolika att leva i absolut fattigdom än de bönder som odlar konventionellt.

Under de senaste tio åren har dessutom de bönder som odlar organiskt samt organiskt och rättvisemärkt blivit fattigare jämfört med de bönder som odlar konventionellt.

Åtminstone i Nicaragua tycks bönderna således missgynnas snarare än gynnas av att producera rättvisemärkta och organiska grödor.

Under kommande år är det sannolikt att fler forskningsartiklar publiceras som mäter effekterna av certifierade odlingar. Kommer de att stärka bilden att satsningarna stjälper snarare än hjälper?

Läs mer här.

Stefan Fölster, chefekonom vid Svenskt Näringsliv och miljödebattör, höll ett intressant anförande om klimatpolitiken.

I år riskerar många förlora sina julklappspengar, eftersom elpriserna stigit till följd av den begränsade energiproduktionen. Den kostsamma svenska klimatpolitiken når trots höga ambitioner inte sitt mål, eftersom andra länder inte följer med.

Men det är möjligt att lösa eller åtminstone mildra skadan kraftigt genom nytänkande åtgärder.

httpv://www.youtube.com/watch?v=12_00n27Tlw

I Sverige och Kina råder närmast enighet i att människan har påverkat temperaturen, medan bara 73 procent av amerikanerna håller med om detta.

Svenskarna är mest benägna att ha ett globalt fokus, där man prioriterar minskade utsläpp i andra länder om det är billigare att genomföra än i det egna landet.

I Kina finns minst och i Sverige mest benägenhet att betala priset för minskade utsläpp. Mer än hälften av kineserna är motvilliga att betala mer än fyra amerikanska Dollar per månad för att minska utsläppen med 30 procent.

Även som andel av sin inkomst är den kinesiska allmänheten minst benägen att betala för reducerade utsläpp. I Sverige vill man i genomsnitt betala knappt 22 Dollar, jämfört med amerikanerna som vill betala drygt 17 Dollar, för att minska utsläppen med 30 procent.

Läs mer här.

Det var inte skatter på mekaniska skrivare som uppmuntrade till datorernas framväxt, men väl statliga satsningar på forskning, menar Michael Shellenberger.

Shellenberger står bakom ett samarbete mellan tankesmedjorna AEI och Brookings, som snart kommer att gå ut med förslag på ökade statliga subventioner till ren energi.

I det nya förslaget förväntas större restriktioner sättas på vilka energiformer som subventioneras. Subventioner ska bara riktas till satsningar som faktiskt minskar kostnaden för ren energi.

Läs mer här.

Ett effektivt sätt att producera vätebränsle i framtiden?