Bloggaren Danne Nordling argumenterar för att utvecklingen relaterar till den svenska skattepolitiken. När skatterna minskar incitamenten för välutbildade människor att driva fram sina karriärer drabbas förstås innovativa företag, som ju är högst beroende av individuell prestation.

Jantelagen har enligt Nordling underminerat svensk konkurrenskraft:

”Ett Sverige som under 70- och 80-talen dominerades av Jante-lagen var naturligtvis inte någon bra grogrund för utvecklandet av elitforskare som skulle ha kunnat forska fram de läkemedel, som Staffan Ternby efterlyser. Nu kräver detta förakt för stjärnprestationer sin tribut i form av förlorade arbetstillfällen i Sveriges mest arbetslösa stad Södertälje.”

Läs mer här.

www.youtube.com/watch?v=tuisda1q6ns

Branschen, som omsatte ca 56 miljarder amerikanska dollar förra året, förväntas också växa snabbare än andra medieformer under kommande år.

Åtminstone enligt tidningen The Economist.

I boken Fri Zon argumenterar Nima Sanandaji och Stefan Fölster, både aktiva i Kebnekaisegruppen, att den snabba utvecklingen delvis förklaras av att dataspel har varit en ovanligt fri marknad.

Men är denna utveckling bara av godo? Diana Schaub, professor i political science vid Loyola Universitetet i Maryland, skriver i en läsvärd kolumn att det är viktigt att inse teknikens begränsningar.

Digitalisering medför förvisso en rad fördelar, men kan inte ersätta lärarnas roll för framförallt de yngre skolbarnens utbildning.

Läs mer här.

Men forskningen är inte alltid så användbar som man kan tro. Det menar åtminstone Bruce Booth, partner vid Atlas Ventures som hjälper nya och växande företag inom högteknologiska fält att utvecklas.

Bruce menar att det finns en tumregel inom industrin när det kommer till att betrakta forskningsresultat även från högkvalitativa vetenskapliga journaler.

Och den tumregeln är att bara hälften av resultaten faktiskt kan reproduceras i industriell miljö, vilket indikerar att forskarna inflaterar värdet av sina resultat.

Läs mer här.

Det var vad som drabbade den svenska och globalt kända tillverkaren av mekaniska räknare, Facit.

Och en liknande öde har drabbat finska Nokia, vars Palm Pilots inte klarat konkurrensen från datorlika mobiltelefoner med Iphone i spetsen.

SvD listar upp nio fascinerande exempel, alltifrån Commodore till Sonys Walkman, på företag och produkter som gått ifrån att vara glödheta till iskalla.

Läs mer här.

Det skriver Stefan Fölster och Nima Sanandaji, båda aktiva i Kebnekaisegruppen, i Ny Teknik.

Läs mer här.

Men tänk om vi öppnade upp för en ny sorts inköp, där entreprenörerna initialt tog en stor risk för att belönas först när de kunde visa att produkten eller tjänsten verkligen fungerade väl.

Då skulle den offentliga sektorn kunna satsa på mer vågade lösningar. Riskerna skulle tas av privata aktörer, som tenderar att vara betydligt mer nytänkande och bättre på att hantera risker än offentliga byråkrater.

Metoden har prövats, inte minst historiskt. Den modellen användes exempelvis när Nordstaterna köpte in det ökända krigsskeppet ”Monitor”.

Monitor var en av de första bepansrade och ångdrivna krigsfartygen, designad av svensken John Ericsson. Regeringen var tveksam till att fartyget skulle fungera, medan entreprenörerna bakom projektet var säkra på sin sak.

Därför slöts kontraktet att staten skulle betala ut pengarna först när skeppet hade byggts och dessutom vunnit ett slag. Det offentliga kunde därmed satsa på ett projekt som annars hade bedömts vara för riskabelt, men i slutändan var framgångsrikt och drev på teknikutvecklingen.

Läs mer här.

Men politiken motarbetar direkt företag som säljer appar, eftersom de tvingas betala dubbel moms. Det skriver Nima Sanandaji och Stefan Fölster, båda aktiva i Kebnekaisegruppen. Författarna utkommer snart med boken ”Fri Zon – Så blev datorer, datorspel och internet världens innovationsmotor”.

Aftikeln kan läsas här.

Visst satsas det alltmer på forskning i Kina. Utgifter på forskning och utveckling har redan stigit från 1,1 procent av BNP år 2002 till 1,5 procent idag. År 2020 förväntas de uppgå till hela 2,5 procent.

Redan idag står Kina för 12 procent av de totala utgifterna på forskning i världen, på andra plats efter USA som står för ca 35 procent.

Dessutom ansökte kinesiska uppfinnare för strax över 200 000 patent år 2008, den tredje högsta siffran efter Japans 500 000 ansökan och USA:s 400 000 ansökan.

Men samtidigt är det en försvinnande liten del av de kinesiska patenten som är så pass viktiga att de ansöks för också i andra delar av världen. De kinesiska innovationerna är helt enkelt inte lika imponerande som de som sker i Europa, Japan och USA.

Enligt Gupta och Wang kan det vara en fråga om tid innan de kinesiska satsningarna på innovation börja leda till toppinnovaioner. Men en stark politisering av forskningen hämmar samtidigt utvecklingen.

Dessutom finns inom forskningskulturen alltför starkt fokus på kvantitet över kvalitet. Till sist hämmas Kina av ett utbildningssystem som inte uppmuntrar kreativitet.

Läs mer här.