Forskare vid MIT har nu hittat ett smidigt sätt att få ned kostnaden för synundersökningar. Idag utförs de flesta synundersökningar genom att patienten tittar in i stora apparater som innehåller en rad olika linser. Apparaterna, som går under namnet ”phoropters”, används för att testa vilken lins som rättar till synfelet.

En annan och dyrare metod bygger på att patienten tittar in i en apparat där laserljus följer ögonens rörelse. Resursbrist leder till att dessa apparater är ovanliga i fattiga länder.

Forskarna vid MIT har utvecklat apparaten ”Near-Eye Tool for Refractive Assesment” som är billig och kan hållas i handen. Den enkla apparaten kan sättas fast vid en vanlig mobiltelefon, som laddas med speciell mjukvara.

I apparaten finns en lins genom vilken patienten ser parallella linjer. Patienten justerar linjerna med knappar tills de ligger korrekt. Genom att följa hur patienten justerar apparaten så kan mjukvaran på mobiltelefonen avgöra patientens eventuella synfel. Testet tar bara två minuter att genomföra.

Mobiltelefonen, som idag är vanligt spritt i tredje världen, kan således användas för att kraftigt reducera kostnaden för en synundersökning.

Läs mer här.

Men annonsmarknaden har samtidigt begränsats av ett enkelt hinder – svårigheten att lägga in annonser på olika sajter.

Annonser finns typiskt bara i ett fåtal standardstorlekar och är i många fall inte anpassade till att öppnats med exempelvis en mobiltelefon. 

Nu har den kanadensiska professorn och entreprenören Parham Aarabi lanserat en teknik som är tänkt att lösa problemet, helt enkelt genom att anpassa annonsernas storlek till det tillgängliga utrymmet.

Om projektet lyckas så kan den nya tekniken komma att bli ett genombrott för marknadsföring på Internet, vilket i sin tur förbättrar lönsamheten för reklamfinansierade sajter.

Läs mer här.

Den frågan har Kebnekaisegruppen ställt till Christian Sandström, som forskar kring teknologiskiften vid Chalmers. Och svaret är:

”Det finns helt klart en risk att detta kommer ske. 1970-talet brukar normalt betraktas som ett ‘förlorat årtione’ för många västeuropeiska länder. 

Tillväxten hade under efterkrigstidens första decennier ägt rum inom en rad branscher där länderna i väst började tappa sin konkurrenskraft. Textil- och konfektionsindustrin och flera andra branscher flyttade utomlands på grund av låglönekonkurrens.

Samtidigt ägde ett antal teknologiskiften rum som kom att kullkasta större företag och mindre orter – detta gäller exempelvis kassaapparater, räknemaskiner och ståltillverkning. 

70-talet blev därmed ett förlorat årtionde eftersom etablerade branschstrukturer förändrades – den destruktiva delen av Schumpeters begrepp ’skapande förstörelse’ ägde rum under dessa år. De kommande decennierna kom sedan att karakteriseras av tillväxt och skapandet av nya strukturer.

Frågan är om vi står inför liknande strukturella problem under det kommande årtiondet. Visst finns det låglönekonkurrens och visst ser vi en teknisk instabilitet i världen. Men än så länge tycker jag inte att det går att skönja samma typ av problem som präglade 70-talet.

Vi befinner oss i en ovanligt djup lågkonjunktur som en följd av den kreditexpansion som ägt rum under 2000-talet. De länder som fortsätter på inslagen kurs och fortsätter att försätta sig i skuld kan därför riskera att hamna i stora problem framöver, inte minst när den ändrade demografin resulterar i ytterligare tryck uppåt för statsutgifterna.

Stater som vägrar bita i det sura äpplet och dra åt svångremmen de kommande åren kan därför hamna i stora problem på lite längre sikt.”

Med ett fåtal pjäser är det rentav möjligt för kraftfulla datorer att förutse alla möjliga drag i hela spelet.

Kommer datorerna snart att helt ”lösa” spelet och finna den perfekta strategin som alltid kommer att vinna?

Och är det i så fall vit eller svart som vinner?

Läs mer här.

Det är när nya områden öppnar sig, som Internet, som svenska entreprenörer sätter igång; innan regleringar har försvårat nytänkande.

Sverige behöver fler innovationszooner. Det menar Stefan Fölster, chefekonom vid Svenskt Näringsliv och delaktig i Kebnekaisegruppen.

Presentationen spelades in under Kebnekaisegruppens diskussionskväll de sjuttonde februari.

www.youtube.com/watch?v=T1NwSvFVPyQ

Ett effektivt sätt att producera vätebränsle i framtiden?

Den frågan ställer sig Daniel Calingaert, vice vd vid amerikanska Freedom House, i en essä där han diskuterar utvecklingen i Kina och Iran.

Vid ett besök i USA har han nyligen uttalat sig om ambitionen att föra bredbandskoppling till varje indisk by inom tre år.

Anförande av Pilot kan ses här.

Christina Larson på Foreign Policy ställer sig frågande till ambitionsnivån, men noterar att Indien liksom Kina i retoriken – och kanske med tiden också i politiken – sätter fokus på innovation och teknologi.

Till skillnad mot Kina, som premierar storskaliga projekt, ser indiska politiker potentialen hos små och medelstora företag. Landet försöker att bland annat genom riktade skattesänkningar uppmuntra framväxten av teknologiföretagare.

Tvärtemot vad många tror menar Kotkin att mycket av befolkningstillväxten kommer att ske i förorter och småorter, snarare än i de redan fyllda metropolerna. Han menar också att den pessimistiska syn som många idag har kring USA:s utveckling är överdrivet negativ.

(videolänken måste öppnas i youtube)

www.youtube.com/watch?v=hId53Mv9HLQ

Ny teknik kräver nyföretagande. Det menar Christian Sandström, som doktorerar inom Industriell ekonomi vid Chalmers och föreläser vid Chalmers och Handelshögskolan i Göteborg.

www.youtube.com/watch?v=H7QkrtDpR04

Presentationen spelades in under Kebnekaisegruppens diskussionskväll de sjuttonde februari.