Hur mycket av vårt sociala och ekonomiska beteende kan förklaras av våra geners uppbyggnad? Och hur samverkar arv och miljö?

En intressant ny artikel i den prestigefyllda journalen Proceedings of the Naional Academy of Sciences argumenterar för att geners betydelse hittills har underskattats i forskningen.

Anledningen är att enskilda gener har begränsade bidrag till olika utfall hos individen. Men det är inte heller de enskilda generna, utan flera gener i samverkan, som styr vår biologi.

När genernas samverkan tas i betraktelse visar det sig att arvet spelar en betydligt viktigare roll än vad som tidigare har antagits.

Forskningsartikeln finns att läsas här.

These results convey a cautionary message for whether, how, and how soon molecular genetic data can contribute to, and potentially transform, research in social science. We propose some constructive responses to the inferential challenges posed by the small explanatory power of individual SNPs.

Posner menar att samhället tjänar på att högskolorna i första hand främjar generell humankapital genom att utbilda ungdomar i färdigheter som är användbara i en rad olika arbetsplatser samt främja grundforskningen.

Högskolorna kan självklart även främja specifik humankapital, genom att utbilda personer i uppgifter som är specifika för en enskild arbetsplats, eller ta fram forskning som på samma sätt är relevant för en enskild aktör.

Privata vinster kan leda till att högskolorna i alltför stor utsträckning hänger sig åt det senare, samt på andra sätt skiftar bort fokus från samhällsintresset. Å andra sidan kan också offentligt stöd till högskolevärlden skapa snedvridningar, exempelvis i termer av att personer som i praktiken inte tjänar på att utbilda sig gör det eftersom någon annan betalar.

Becker betonar i större utsträckning att de problem som finns i utbildningsväsendet resulterar av att offentliga medel spenderas på fel sätt, samt att politisk inblandning skapar snedvridningar.

Läs inläggen här och här.

Resultatet blir ökade inkomstskillnader. Eftersom belöningen för en god utbildning och stark socialt kapital ökar så tycks också en tydligare koppling skapas mellan barnen inkomster och deras föräldrars. I så fall minskar mobiliteten i inkomst mellan generationerna.

Hur kan man åtgärda det? Ett sätt är att utgå från att antalet ”bra” jobb är relativt konstant i ekonomin, och förska skapa mekanismer för att fördela dem annorlunda.

Ett annat är att verka för att öka socialt kapital, kvaliteten på utbildningen, etc. i allmänhet, så att fler kan hamna i bra jobb. Denna strategi bygger mer på perspektivet att utbudet av arbeten i stor utsträckning följer utbudet av talang.

Gary Becker skriver ned sina funderingar om dessa frågor här. Onekligen en viktig framtidsfråga.

Som bland annat en rapport från Friedrich Ebert Stiftung lyfter fram är minskat stöd för socialdemokratiska partier en trend som är påtaglig över hela Europa.

En genomgång av nio olika länder i Europa – nämligen Sverige, Danmark, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Österrike, Italien och Spanien – visar att fundamentala förändringar i världsekonomin minskar den socialdemokratiska modellens attraktionskraft.

Det socialdemokratiska systemet är helt enkelt inte lika tillämpbar för en globaliserad ekonomi med fokus på kunskapsintensiva tjänster. Därför riskerar ideologin att bli obsolet om den inte förnyas.

Men möjligheten att förnya socialdemokratin finns fortfarande – och utmaningen på vägen dit är intressant också för personer med borgerliga sympatier att begrunda.

Läs den intressanta studien här. 

Saturday Night Live har en intressant tolkning…

http://www.youtube.com/watch?v=T5DvRi5SWsA

Som exempelvis här och här om skatter, liksom här om att införa ett system med skolpeng.

Det visas i en illustrativ karta av National Geographic.

Se kartan här.

I praktiken kommer ingen att gå och handla med guld- eller silvermynt. I Utah har Craig Franco startat Utah Gold and Silver Depository där man kan sätta in guld och silver på ett konto och få ett betalkort kopplat till kontots saldo.

På det viset kommer kontohavaren att förlita sig på värdet hos guld eller silver istället för dollar. Och det är just i en misstro mot dollarn detta förslag har röstats igenom. Republikanen Brad Galvez formulerade förslaget som en protest mot centralbanken Federal Reserve.

Den amerikanska skuldsättningen är enorm och budgetunderskotten ser under överskådlig tid ut att bli stora. Lockelsen att låta inflation minska skulden kommer att vara stor. Redan idag ifrågasätts USA:s höga kreditbetyg. Dollarn minskar därför kontinuerligt i värde.

Historiskt har det funnits perioder då nationella valutor har varit knutna till värdet på guld eller silver, för att säkerställa ett stabilt penningvärde. Så var fallet såväl kring förra sekelskiftet och efter andra världskriget – två ekonomiskt framgångsrika perioder.

Värdet hos dagens valutor hålls bara uppe av en centralbanks politik. Ifall tilltron till denna faller kan fler istället placera sina tillgångar i annat än dessa valutor. Men det var länge sedan något annat än nationella valutor tilläts som betalningsmedel.

I Skottland rådde från 1716 till 1845 ett system där betalningsmedel utgavs av enskilda banker. Detta anses vara ett klassiskt exempel på ”fribanksskolan”. I Sverige rådde en liknande situation 1830-1903 och i USA 1837-1865.

Under ett fribankssystem är sedlarnas värde kopplat till värdet hos guld eller silver och man kan växla in sedeln till detta hos banken. Sedan konkurrerar bankerna om att skapa största möjliga förtroende för just sina sedlar och andra finansiella produkter.

Den tyngsta argumentationen för detta system i modern tid kom 1974 med Friedrich Hayeks skrift Denationalization of Money. Han anser att man med detta kan undvika politiska manipulationer av valutan, som annars riskerar ge upphov till kriser.

I vår tid – i Utah – tar systemet formen av ett konto och ett betalkort. Beslutet har just fattats, och omfattningen av dess effekter är högst oklar. Men det är ett stort steg att tillåta människor att använda en annan valuta ifall de inte tror på den nationella.

Ju fler delstater som väljer att ta detta steg, och ju fler medborgare och företag som väljer att utnyttja det, desto mer press för en annan penningpolitik. Människor vill ha, och ett samhälle behöver, pengar vars värde man kan lita på som bestående över tid.

Av Johnny Munkhammar, riksdagsledamot (M) och författare som är verksam vid Kebnekaisegruppen.

Läs mer här.

Teknologiska innovationer är viktiga för samhällsutvecklingen – men låt oss inte glömma bort de sociala innovationerna.

Det är budskapet i boken ”Kuwaharas dass”, som Stefan Fölster skrivit tillsammans med Fabian Wallen.

Stefan pratade lite om boken under en middag med Kebnekaisegruppen.

httpv://www.youtube.com/watch?v=LGaoqT6ToHg&feature=channel_video_title

I boken ”Plan B – den dolda jakten på välfärd”, som publicerats av Kebnekaisegruppen, visas att så också är fallet i Sverige.

Men det är möjligt att stärka välfärden och minska fusket. Med ökade valmöjligheter och färre dåliga incitament skulle sannolikt färre fuska eller kringgå systemen.

Det menar åtminstone Robert Gidehag och Stefan Fölster, delaktiga i Kebnekaisegruppen, i en artikel som publicerats i Kvällsposten.

Artikeln kan läsas här.