Samhälle
Besparingar inom den federala sektorn?
De höga och stigande offentliga utgifterna i USA har skapat stora budgetunderskott.
Men det är möjligt att minska kostnaderna inom federala myndigheter avsevärt, argumenterar tankesmedjan Cato.
På sajten www.downsizinggovernment.org har tankesmedjan lagt upp en genomgång om hur effektivisering av de olika myndigheterna kan bespara skattemedel.
Leder inkomstskillnader till stress som förkortar livet?
I den uppmärksammade boken Jämlikhetsandan argumenterar författarna Richard Wilkinson och Kate Pickett för att ekonomisk ojämlikhet skapar stress, vilket leder till att vi dör i förtid. De argumenterar även för att ojämlikheten leder till att USA inte är ett innovativt land.
Men stämmer verkligen detta? En granskning från Skattebetalarnas Förening visar på att författarnas slutsatser är missvisande och fel.
Frågan debatteras [...]
Myter om jämlikhet och ojämlikhet
Sverige har en mycket jämn inkomstfördelning. För att hamna bland den rikaste tio procenten i termer av inkomst så räcker det att tjäna 27 000 kronor per månad efter skatt.
Ändå finns stora skillnader i levnadsstandard. Det beror på att förmögenheterna i Sverige är mycket skevt fördelade. Fyrtio procent av de svenska hushållen har inte några sparade [...]
Nytt sätt att nå ut med samhällsbudskap?
Ekonomen Karl Case har varit aktiv i att skapa det mest populära indexet över huspriser i USA.
Han har också genomfört en ambitiös sammanfattning av bostadskrisen i USA, i versform.
Kanske är musik och vers det nya pedagogiska metoden med att nå ut med ekonomisk samhällsanalys?
Ett annat exempel är det musikvideo som tydliggör John Maynard Keynes och Friedrich [...]
Skatter på onyttig mat får nobben
Trots att många amerikaner vill gå ned i vikt så är det relativt få som stödjer specialskatter på sockerhaltiga drycker, mat med hög salthalt eller skräpmat generellt sett.
Anledningen kan vara att den stora majoriteten menar att det är individens roll att ta ansvar för den egna konsumtionen. Det skriver Karlyn Bowman i Forbes.
Ingerö: Vilka offentliga utgifter borde öka?
Vilket område tycker du är viktigast att de offentliga utgifterna ökar inom?
Den frågan har Kebnekaisegruppen ställt till Johan Ingerö, bloggare och debattör. Och svaret är:
”Rättsväsendet är i stor behov av upprustning. En hel del skulle kunna göras med rena effektiviseringar, men med största sannolikhet räcker inte det. I dag kan det ta allt från ett till ett par år att [...]
Fölster: Vilka offentliga utgifter borde öka?
Vilket område tycker du är viktigast att de offentliga utgifterna ökar inom?
Den frågan har Kebnekaisegruppen ställt till Stefan Fölster, chefekonom vid Svenskt Näringsliv och aktiv i Kebnekaisegruppen. Och svaret är:
”Att sila mygg och svälja kameler
Svenskar är som bekant ett folk av trygghetsnarkomaner. Desto märkligare att den stora expansionen av offentliga utgifter till allt mer utbyggda socialförsäkringar och omsorg har [...]
Kanske behövs mer frihet i Sverige?
Kanske har det blivit lite väl mycket regleringar i Sverige? Kanske behövs lite mera frihet?
Det frågar sig Fredrik Bergström, som bland annat noterar att den som tjänar 24 000 kronor i månaden betalar ytterligare 20 000 kronor i skatt.
Fredrik Bergström är affärsområdeschef vid WSP och delaktig i Kebnekaisegruppen.
Bergkvist: Hur Sverige kan stärkas som kunskapsnation
Vilken enskild förändring kan på bästa sätt stärka Sverige som en kunskapsnation?
Den frågan har Kebnekaisegruppen ställt till Tanja Bergkvist, fil dr i matematik som är verksam vid Stockholms Universitet och en aktiv bloggare. Och svaret är:
”Sverige måste satsa på att höja nivån på utbildningen i grund- och gymnasieskola genom att förbättra och effektivisera undervisningen. I synnerhet gäller detta [...]
Edwardsson: Hur Sverige kan stärkas som kunskapsnation
Vilken enskild förändring kan på bästa sätt stärka Sverige som en kunskapsnation?
Den frågan har Kebnekaisegruppen ställt till Anders Edwardsson, författare och idédebattör. Och svaret är:
”Att introducera det klassiska bildningsidealet i Sverige. Här har den högre utbildningen traditionellt i första hand varit kortsiktigt nyttomaximerande, oftast utifrån ett statligt perspektiv.
Det vill säga universitet och högskolor har varit inriktade [...]
