En panel av välmeriterade amerikanska ekonomer har nyligen svarat på den senare frågan.

Hela 81 procent av ekonomerna håller med om påståendet, medan bara 5 procent motsätter sig den. Andra faktorer som lyfts fram är att:

- utbudet av kvalificerad arbetskraft inte ökat lika snabbt som efterfrågan (vilket drivit upp priset på kvalificerat arbete)

- institutionella förändringar inom bland annat skatter

-  förändringar i relativlöner som drivits på av internationell handel, där arbetarna i tillverkningsindustrin utsatts för ökat konkurrens från andra länder

Läs mer här

Som bland annat en rapport från Friedrich Ebert Stiftung lyfter fram är minskat stöd för socialdemokratiska partier en trend som är påtaglig över hela Europa.

En genomgång av nio olika länder i Europa – nämligen Sverige, Danmark, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Österrike, Italien och Spanien – visar att fundamentala förändringar i världsekonomin minskar den socialdemokratiska modellens attraktionskraft.

Det socialdemokratiska systemet är helt enkelt inte lika tillämpbar för en globaliserad ekonomi med fokus på kunskapsintensiva tjänster. Därför riskerar ideologin att bli obsolet om den inte förnyas.

Men möjligheten att förnya socialdemokratin finns fortfarande – och utmaningen på vägen dit är intressant också för personer med borgerliga sympatier att begrunda.

Läs den intressanta studien här. 

Ejaz Ghani, ekonomisk rådgivare vid Världsbanken, menar att det både finns en optimistisk och en pessimistisk scenario. År 2025 kommer Indien inte bara ha en större befolkning än Kina, utan också en yngre.

Varje år under kommande två årtionden kommer nämligen tio miljoner fler Indier att ingå i arbetsstyrkan – motsvarande hela Sveriges befolkning. En yngre befolkning är också en tydlig fördel jämfört med västländerna, som alltmer brottas med demografiska utmaningar som åldrande befolkningar medför.

Andelen indier som kan sägas tillhöra den globala medelklassen (dagliga utgifter på mellan 10-100 amerikanska dollar, justerade för köpkraft) förväntas öka från 5 till 71 procent av landets befolkning – eller från 60 miljoner till hela 1026 miljoner.

Men det finns också stora utmaningar. Den omfattande fattigdomen i Indien är svår att bryta. Landet har en enorm informell sektor och har inte lyckats få fart på entreprenörskap. Kvinnorna har mycket dålig ställning i Indien och arbetar sällan i formella yrken. Dessutom ligger Indien i en region som präglas av omfattande politisk oro. Denna oro kan mycket väl komma att spilla över på Indien.

Ghani menar att den demografiska utvecklingen med alltfler i arbetsför ålder är en enorm tillgång för Indien, som måste utnyttjas under kommande år. En god ekonomisk utvecklingen är inte given, men en möjlighet om konstruktiva reformer genomförs.

Läs mer här.

Frågan kan låta märklig, men är högst aktuell när det gäller hur exempelvis den amerikanska militären ska behandla ca 600 hundar som tjänar i konfliktzoner.

Hundarna har tränats till uppgifter som att leta efter bomber, och riskerar sina liv för att rädda sina mänskliga kollegor. Men vilka förpliktelser ska militären ha för dem när de skadas eller går i pension? Och vad händer om militären inte längre behöver hundarna?

Läs mer här. 

Under senare år har Keynesianism återigen blivit populär, men inte heller denna gång levererat väl. Kommer vinden åter att vända?

I sammanhanget kan det vara intressant att titta på följande intervju från 1978, där Hayek själv recenserar Keynes.

httpv://www.youtube.com/watch?v=Oqhe4K1Jz-8&feature=related

Som exempelvis här och här om skatter, liksom här om att införa ett system med skolpeng.

Enligt vissa studier ökade lönerna och hushållens inkomst bara med ca 15 procent mellan åren 1970-2008 i USA. Samtidigt mer än fördubblades real BNP per capita i landet. Innebär det att nästan alla pengarna gick till de rika?

Riktigt så ser inte verkligheten ut. Förklaringen ligger istället i att amerikanska hushåll under perioden har blivit mindre – eftersom amerikanerna kommit att bo i mindre familjer. Samt att inflationen felaktigt uppskattats.

En mera noggrann studie visar att amerikanernas inkomster, exkluderande de 1 procent rikaste, steg med 80 procent mellan åren 1970-2008. Om de 10 procent rikaste exkluderas steg inkomsten med 60 procent.

Den amerikanska medelklassen och låginkomsttagarna i landet har mycket riktigt tagit del av det ökade välståndet.

Läs mer här.

Men är denna utveckling bara av godo? Diana Schaub, professor i political science vid Loyola Universitetet i Maryland, skriver i en läsvärd kolumn att det är viktigt att inse teknikens begränsningar.

Digitalisering medför förvisso en rad fördelar, men kan inte ersätta lärarnas roll för framförallt de yngre skolbarnens utbildning.

Läs mer här.

En sådan koppling existerar på såväl individnivå som mellan olika grupper, där exempelvis personer med asiatisk ursprung har ovanligt höga inkomster medan afroamerikaner har låga inkomster.

Men klassresa är inte bara möjlig, utan också vanlig.

En rapport från Pew Charitable Trust har tittat på de individer som föddes i familjer där föräldrarna tillhörde den lägre halvan av inkomstskiktet. Det visar sig att hela 71 procent av barnen förbättrade sina inkomster relativt sina föräldrar.

Läs mer här.

En rapport som granskar den historiska erfarenheten visar att det första steget är att skapa konsensus kring det faktum att systemet har uppenbara problem som behöver åtgärdas.

Medan olika parter har olika åsikter om den perfekta lösningen är det i grunden ingen som är för den ineffektivitet, de kryphål och den komplexitet som finns i den nuvarande amerikanska skattelagstiftningen.

Det var likartade tankegångar som enade vänstern och högern i USA att genomföra stora skattereformer 1954, 1969 och 1986 – och det är samma idéer som måste ligga till grund för nästa stora skattereform.

Läs studien här.