En panel av välmeriterade amerikanska ekonomer har nyligen svarat på den senare frågan.

Hela 81 procent av ekonomerna håller med om påståendet, medan bara 5 procent motsätter sig den. Andra faktorer som lyfts fram är att:

- utbudet av kvalificerad arbetskraft inte ökat lika snabbt som efterfrågan (vilket drivit upp priset på kvalificerat arbete)

- institutionella förändringar inom bland annat skatter

-  förändringar i relativlöner som drivits på av internationell handel, där arbetarna i tillverkningsindustrin utsatts för ökat konkurrens från andra länder

Läs mer här

Som exempelvis här och här om skatter, liksom här om att införa ett system med skolpeng.

En rapport som granskar den historiska erfarenheten visar att det första steget är att skapa konsensus kring det faktum att systemet har uppenbara problem som behöver åtgärdas.

Medan olika parter har olika åsikter om den perfekta lösningen är det i grunden ingen som är för den ineffektivitet, de kryphål och den komplexitet som finns i den nuvarande amerikanska skattelagstiftningen.

Det var likartade tankegångar som enade vänstern och högern i USA att genomföra stora skattereformer 1954, 1969 och 1986 – och det är samma idéer som måste ligga till grund för nästa stora skattereform.

Läs studien här.

Men har städerna rätt förutsättningar för att möta framtiden? Vad krävs för att städerna och det kunskapsintensiva näringslivet ska utvecklas väl?

Det frågar sig Fredrik Bergström, affärsområdeschef vid WSP. Inlägget filmades under en fjällvandring med det frihetliga nätverket Kebnekaisegruppen.

httpv://www.youtube.com/watch?v=Pcuo_qwEGpw

Det skriver Stefan Fölster och Nima Sanandaji, båda aktiva i Kebnekaisegruppen, i Ny Teknik.

Läs mer här.

När de två stora partierna tidigare kommit överens om åtgärder för att sanera statsfinanserna har fokus legat på omedelbara skattehöjningar och diskussioner om framtida utgiftsbegränsningar. Nu bromsas framtida utgiftsökningar med nära tusen miljarder Dollar över tio år, medan det är osäkert hur skatterna påverkas.

Dessutom ska republikanerna och demokraterna utse sex representanter vardera, som ska diskutera ytterligare nedskärningar på 1 200 – 1 500 miljarder Dollar, också det under en tioårsperiod.

Ifall det inte blir möjligt att nå en uppgörelse kommer automatiskt nedskärningar att införas, varav hälften på försvarsutgifter, för att balansera budgeten. Demokraterna ville istället att budgeten skulle stabiliseras genom automatiska skattehöjningar, men lyckades inte driva igenom förslaget i de tuffa förhandlingarna.

Läs mer här.

Obama talade nämligen om ”jobb-dödande skattesänkningar”, vilka stenograferna tolkade som en språklig felsägning när det i själva verket var precis vad presidenten menade.

Läs texten från Vita Husets stenografer här.

Ett sätt att minska på utanförskapet är att införa ekonomiska frizoner i utsatta områden, som genom bland annat riktade skattelättnader är tänkta att få fart på jobbskapande.

Hur bör i så fall dessa frizoner, eller nystartszoner som regeringen har benämnt dem, utformas?

Det diskuterar Li Jansson, ekonom vid Svenskt Näringsliv, under ett anförande för Kebnekaisegruppen.

httpv://www.youtube.com/watch?v=qzcLs9Tvdwg

Enligt en kolumn från ekonomen Greg Mankiw kan de tvingas fatta de tuffa beslut som idag undviks – att skära i utgifterna, höja skatten eller båda.

Läs mer här.

I boken ”Plan B – den dolda jakten på välfärd”, som publicerats av Kebnekaisegruppen, visas att så också är fallet i Sverige.

Men det är möjligt att stärka välfärden och minska fusket. Med ökade valmöjligheter och färre dåliga incitament skulle sannolikt färre fuska eller kringgå systemen.

Det menar åtminstone Robert Gidehag och Stefan Fölster, delaktiga i Kebnekaisegruppen, i en artikel som publicerats i Kvällsposten.

Artikeln kan läsas här.