Forskare vid MIT har nu hittat ett smidigt sätt att få ned kostnaden för synundersökningar. Idag utförs de flesta synundersökningar genom att patienten tittar in i stora apparater som innehåller en rad olika linser. Apparaterna, som går under namnet ”phoropters”, används för att testa vilken lins som rättar till synfelet.

En annan och dyrare metod bygger på att patienten tittar in i en apparat där laserljus följer ögonens rörelse. Resursbrist leder till att dessa apparater är ovanliga i fattiga länder.

Forskarna vid MIT har utvecklat apparaten ”Near-Eye Tool for Refractive Assesment” som är billig och kan hållas i handen. Den enkla apparaten kan sättas fast vid en vanlig mobiltelefon, som laddas med speciell mjukvara.

I apparaten finns en lins genom vilken patienten ser parallella linjer. Patienten justerar linjerna med knappar tills de ligger korrekt. Genom att följa hur patienten justerar apparaten så kan mjukvaran på mobiltelefonen avgöra patientens eventuella synfel. Testet tar bara två minuter att genomföra.

Mobiltelefonen, som idag är vanligt spritt i tredje världen, kan således användas för att kraftigt reducera kostnaden för en synundersökning.

Läs mer här.

Men annonsmarknaden har samtidigt begränsats av ett enkelt hinder – svårigheten att lägga in annonser på olika sajter.

Annonser finns typiskt bara i ett fåtal standardstorlekar och är i många fall inte anpassade till att öppnats med exempelvis en mobiltelefon. 

Nu har den kanadensiska professorn och entreprenören Parham Aarabi lanserat en teknik som är tänkt att lösa problemet, helt enkelt genom att anpassa annonsernas storlek till det tillgängliga utrymmet.

Om projektet lyckas så kan den nya tekniken komma att bli ett genombrott för marknadsföring på Internet, vilket i sin tur förbättrar lönsamheten för reklamfinansierade sajter.

Läs mer här.

I den nya boken ”The Rational Optimist: How Prosperity Evolves” skriver forskaren Matt Ridley att det finns en enkel förklarning: utbyte av idéer och varor.

Ridley förklarar: ”Genom att utbyta fann människor ‘arbetsfördelning’, specialisering i arbete och talang för att öka den gemensamma nyttan”.

Efter specialisering kom kontinuerlig innovation, med ökande välstånd. Allt detta har lett till att vi idag har mycket högre levnadsstandard jämfört med tidigare i människans historia.

Läs mer om boken här.

Med ett fåtal pjäser är det rentav möjligt för kraftfulla datorer att förutse alla möjliga drag i hela spelet.

Kommer datorerna snart att helt ”lösa” spelet och finna den perfekta strategin som alltid kommer att vinna?

Och är det i så fall vit eller svart som vinner?

Läs mer här.

Det är när nya områden öppnar sig, som Internet, som svenska entreprenörer sätter igång; innan regleringar har försvårat nytänkande.

Sverige behöver fler innovationszooner. Det menar Stefan Fölster, chefekonom vid Svenskt Näringsliv och delaktig i Kebnekaisegruppen.

Presentationen spelades in under Kebnekaisegruppens diskussionskväll de sjuttonde februari.

www.youtube.com/watch?v=T1NwSvFVPyQ

Vid ett besök i USA har han nyligen uttalat sig om ambitionen att föra bredbandskoppling till varje indisk by inom tre år.

Anförande av Pilot kan ses här.

Christina Larson på Foreign Policy ställer sig frågande till ambitionsnivån, men noterar att Indien liksom Kina i retoriken – och kanske med tiden också i politiken – sätter fokus på innovation och teknologi.

Till skillnad mot Kina, som premierar storskaliga projekt, ser indiska politiker potentialen hos små och medelstora företag. Landet försöker att bland annat genom riktade skattesänkningar uppmuntra framväxten av teknologiföretagare.

Stevenson framföra att stora papperstidningar riskerar sin dominerande ställning på grund av Internet, som gör att alla tidningar i samma språkgrupp blir varandras konkurrenter.

Den ökade konkurrensen gynnar mediekonsumenten, men är allt annat än lätt att hantera för många existerande tidningar.

Utvecklingen, som också är mycket tydlig i Sverige, är ett illustrativt exempel på skapande förstörelse. De gamla tidningsjättarna måste anpassa sig, eller riskera att försvinna, i takt med att ny teknik och nya affärsidéer utvecklar marknaden för nyhetsförmedling

Teknologiförändringar sker ibland snabbare än någon kunnat föreställa sig. År 1981 förutspådde Creative Computer magazine att kostnaden för hårddiskar skulle falla kraftigt under kommande år.

De trodde då att priset för 128 KB i lagringsminne skulle falla till under 100 amerikanska Dollar under den nära framtiden.

Vid denna pris så skulle 256 MB minne ha kostat hela 200 000 Dollar. Men priset föll snabbare än väntat. Tjugo år senare kostade nämligen 256 MB minne runt 50 Dollar.

Den fenomenala utvecklingen av hårddiskarnas kapacitet, och den snabba prisminskningen, illustreras i tabellen nedan. Priset för varje MB i minne minskade med en faktor på hela  tio miljoner mellan 1956 och 2004: