Men det är möjligt att minska kostnaderna inom federala myndigheter avsevärt, argumenterar tankesmedjan Cato.

På sajten www.downsizinggovernment.org har tankesmedjan lagt upp en genomgång om hur effektivisering av de olika myndigheterna kan bespara skattemedel.

Sedan 1970 har fattigdomen i Afrika minskat snabbt. År 1970 så var nära 40 procent av kontinentens befolkning djupt fattiga, jämfört med runt 30 procent idag.

Samtidigt som fattigdomen har minskat så har inkomstjämlikheten ökat. Forskarna menar att minskningen av fattigdom inte ar drivits av enskilda länder, utan är en genomgående trend för kontinenten.

Artikeln går att läsa i sin helhet här.

Detta ska uppnås huvudsakligen genom att spendera två miljarder dollar i långarantier till exportföretag, att implementera amerikansk lagstifting mot ”orättvisor” i internationell handel (som att sälja varor ”för billigt” i den amerikanska marknaden) samt att förhandla fram nya handelsavtal med andra länder.

Men det är mycket tveksamt om programmet alls är ett bra sätt att skapa jobb och stimulera exporterna. Det menar domaren och rättsteoretikern Richard Posner, som föreläser vid University of Chicago.

Men stämmer verkligen detta? En granskning från Skattebetalarnas Förening visar på att författarnas slutsatser är missvisande och fel.

Frågan debatteras med bokens författare på Svenska Dagbladets ledarblogg.

Ändå finns stora skillnader i levnadsstandard. Det beror på att förmögenheterna i Sverige är mycket skevt fördelade. Fyrtio procent av de svenska hushållen har inte några sparade medel alls, vilket delvis förklaras av att majoriteten av vanliga inkomsttagares lön går till synliga och dolda skatter.

Dessutom finns i Sverige knappt någon koppling mellan inkomst och förmögenhet. Det förklarar Robert Gidehag, vd för Skattebetalarnas Förening och delaktig i Kebnekaisegruppen.

Presentationen spelades in under Kebnekaisegruppens diskussionskväll de sjuttonde februari.

Ny teknik kräver nyföretagande. Det menar Christian Sandström, som doktorerar inom Industriell ekonomi vid Chalmers och föreläser vid Chalmers och Handelshögskolan i Göteborg.

Presentationen spelades in under Kebnekaisegruppens diskussionskväll de sjuttonde februari.

Han har också genomfört en ambitiös sammanfattning av bostadskrisen i USA, i versform.

Kanske är musik och vers det nya pedagogiska metoden med att nå ut med ekonomisk samhällsanalys?

Ett annat exempel är det musikvideo som tydliggör John Maynard Keynes och Friedrich von Hayeks ekonomiska teorier och policyrekommendationer.

Ändå finns mycket som talar för att biståndet inte fungerar. Administratörerna på Sida har kommit på en ny idé: Istället för att satsa på projekt som misslyckas, varför inte ge pengarna direkt till regeringarna i tredje världen?

Problemet är att dessa regeringar är mycket korrupta, så pengarna gör inte heller där nytta. Det är dags att satsa på biståndsprojekt som faktiskt fungerar.

Det menar Staffan Ivarsson, tidigare revisionsdirektör inom Riksrevisionen, som är aktiv i Kebnekaisegruppen.

Anledningen kan vara att den stora majoriteten menar att det är individens roll att ta ansvar för den egna konsumtionen. Det skriver Karlyn Bowman i Forbes.

Det tycks Sveriges politiker tro, men Stefan Fölster är mera skeptisk. Han menar att det behövs en ”plan B” för dem som tar den globala uppvärmningen på allvar, en plan som utgår ifrån att vissa länder kommer att fortsätta använda olja.

Stefan Fölster är chefekonom vid Svenskt Näringsliv och delaktig i Kebnekaisegruppen. Han har författat boken ”Farväl till Världsundergången” som handlar om den globala uppvärmningen.