Är det en bra åtgärd?

Den Nobelprisvinnande ekonomen Gary Becker menar att förändringen är för generös.

Ersättningen borde bara utvidgas till nio månader, för att ge arbetslösa incitament att söka jobb med lägre lön när de är arbetslösa under en längre period.

Läs mer här.

I Tyskland visar företagsledarna stark tilltro till den ekonomiska återhämtningen. Innebär det att Europas ekonomier börjar ta fart?

Se mer om utvecklingen i denna video (måste öppnas i Youtube).

www.youtube.com/watch?v=vgxw9ZsiefQ

Bara kostnaden för att informera väljarna om fördelarna med stimulanspaketet – genom att sätta upp vägskyltar – uppgår till flera miljoner amerikanska Dollar.

Kritiker menar att kostnaden kan vara så hög som 20 miljoner Dollar.

Kan man stimulera ekonomin genom att spendera skattemedel på vägskyltar?

Och är det rätt av politiker att använda skattemedel för att göra reklam för sin förda politik?

Läs mer här.

Det handlar om nybyggda städer, innehållande alltifrån vägar och bostadshus till parker, bushållplatser och offentliga byggnader.

Problemet är bara att städerna är tomma – eftersom ingen har flyttat in i dem ännu.

Är det rätt att på detta sätt centralplanera fram hela städer?

Läs mer här.

”Ett sätt är osthyvelsmetoden, varpå alla utgifter minskas med samma procent.

Men det förefaller inte vara en bra metod då det innebär att mer grundläggande och nödvändiga samhällsfunktioner som polisen får för små anslag, medan däremot många  icke önskvärda utgifter däremot  får för höga anslag.

De två kriterier jag menar man bör fokusera på är de kortsiktiga och de långsiktiga effekterna av utgiftsminskningarna. Med kortsiktiga effekter åsyftas i grunden hur (im)populära minskningarna är.

Impopulära åtgärder kommer åtminstonde kortsiktigt  leda till minskat stöd för en regering, vilket i demokratiska samhällen riskerar leda till att regeringen förlorar nästa val, något som riskerar omintetgöra dess önskvärda reformer.

Med långsiktiga effekter menas hur de påverkar hur bra ett samhälle fungerar. Att exempelvis strama åt bidragssystemen kommer förbättra ekonomins funktionssätt, något som innebär att besparingarna blir ännu större än besparingen om man antar att ekonomins funktionssätt inte påverkas.

Exempelvis så lär alliansregeringens åtstramning av a-kassan och sjukförsäkringen inte enbart sparat pengar genom att de som nu får ersättning från dessa system får lägre ersättning än annars, utan också genom att antalet arbetslösa och sjukskrivna är färre än vad det annars skulle ha varit.

Just eftersom att sådana besparingar innebär att den totala produktionen (BNP) inte blir ett nollsummespel så innebär långsiktigt gynnsamma besparingar att betydligt fler kan få det bättre än antalet personer som får det sämre.

Detta kommer troligtvis också innebära större stöd på lång sikt, varför man bör fokusera på sådana långsiktigt gynnsamma besparingar.

I vissa lägen, särskilt då när val är på gång, så bör dock även kortsiktiga effekter på opinionen beaktas, för att om regeringsmakten förloras förloras alla reformmöjligheter.

Långsiktigt gynnsamma men kortsiktigt impopulra reformer som sänkt a-kasse ersättning bör därför genomföras i början av mandatperioden.”

Forskare vid MIT har nu hittat ett smidigt sätt att få ned kostnaden för synundersökningar. Idag utförs de flesta synundersökningar genom att patienten tittar in i stora apparater som innehåller en rad olika linser. Apparaterna, som går under namnet ”phoropters”, används för att testa vilken lins som rättar till synfelet.

En annan och dyrare metod bygger på att patienten tittar in i en apparat där laserljus följer ögonens rörelse. Resursbrist leder till att dessa apparater är ovanliga i fattiga länder.

Forskarna vid MIT har utvecklat apparaten ”Near-Eye Tool for Refractive Assesment” som är billig och kan hållas i handen. Den enkla apparaten kan sättas fast vid en vanlig mobiltelefon, som laddas med speciell mjukvara.

I apparaten finns en lins genom vilken patienten ser parallella linjer. Patienten justerar linjerna med knappar tills de ligger korrekt. Genom att följa hur patienten justerar apparaten så kan mjukvaran på mobiltelefonen avgöra patientens eventuella synfel. Testet tar bara två minuter att genomföra.

Mobiltelefonen, som idag är vanligt spritt i tredje världen, kan således användas för att kraftigt reducera kostnaden för en synundersökning.

Läs mer här.

Men annonsmarknaden har samtidigt begränsats av ett enkelt hinder – svårigheten att lägga in annonser på olika sajter.

Annonser finns typiskt bara i ett fåtal standardstorlekar och är i många fall inte anpassade till att öppnats med exempelvis en mobiltelefon. 

Nu har den kanadensiska professorn och entreprenören Parham Aarabi lanserat en teknik som är tänkt att lösa problemet, helt enkelt genom att anpassa annonsernas storlek till det tillgängliga utrymmet.

Om projektet lyckas så kan den nya tekniken komma att bli ett genombrott för marknadsföring på Internet, vilket i sin tur förbättrar lönsamheten för reklamfinansierade sajter.

Läs mer här.

Det enklaste politiska valet är att be varje departement komma in med förslag på besparingar på ett visst antal procent. På så sätt sprids nedskärningarna runtom de offentliga myndigheterna, vilket gör att motståndet mot dem blir mindre än om vissa departement hade fått skära ned mer än andra.

Men det enklaste valet är inte nödvändigtvis det bästa. Kanske är det istället bättre att inspireras av Paul Martin, som var Kanadas finansminister mellan 1993-2002 och sedan premiärminister 2003-2006.

I mitten av 1990-talet upplevde Kanada omfattande ekonomiska problem. År 1995 gick Wall Street Journals ledarsida så långt som att fråga sig om landet var bankrutt. Den kanadensiska staten hade helt enkelt inte råd med de omfattande offentliga utgifterna.

I detta läge valde Paul Martin inte bara att satsa på omfattande nedskärningar, utan också att gå den svåra vägen. Istället för att sprida runt besparingskraven jämt mellan olika myndigheter så pekade han ut de områden där de största behoven av nedskärningar fanns. Exempelvis avskaffades subventionen till böndernas transport av livsmedel helt.

Den beslutsamhet som Martin visade när han sänkte utgifterna har lönat sig. Kanada har till skillnad från många andra industriländer klarat av att hålla budgetunderskotten i balans samtidigt som man skapat goda förutsättningar till tillväxt.

 Läs mer här

Vad orsakade finanskrisen?

Den frågan ställer Deepak Lal, som under 80-talet arbetade vid Världsbanken och observerade den belåningskris som då drabbade tredje världen.

Författaren menar att det finns likheter mellan de problem som den rika världen upplever nu och den kris som fattiga länder upplevde för tre årtionden sedan.

Läs mer här.

Ja, menar Robert Rector vid Heritage Foundation.